Rullstolstaxi – bättre och billigare

Det finns mycket som talar för att en övergång från Färdtjänstbuss till Rullstolstaxi skulle

• föra över administrationskostnader och kostnader för trafikplanering, beställningscentral m.m. från landstinget/skattebetalarna till åkarna;
• spara pengar åt landstinget, alternativt möjliggöra flera resor till oförändrade kostnader;
• effektivisera utnyttjandet av såväl fordon som chaufförer;
• medföra förbättrad service, minskad väntetid och höjd livskvalitet för brukarna.

Den kalkyl som ligger till grund för min uppfattning att Rullstolstaxi är ett kostnadseffektivt, dvs billigare, alternativ till Färdtjänstbuss är baserad på ett ofullständigt dataunderlag, och bör därför tolkas med viss reservation.

Kalkylen är baserad på följande skattningar av kostnader:

Färdtjänsts totala kostnader 2002: 1.013 milj. kronor

Varav Färdtjänstbuss: 175,6 milj.

Budget för Rullstolstaxi år 2003: 17,6 milj.

Kostnad per resa med Färdtjänstbuss år 2002:

Totala kostnader: 175,6 milj.
Antal resor: 546.000

Kostnad per resa: 175,6 mkr./546.000 = 320 kr./resa.

Vi kan till denna siffra lägga kostnader för administration (trafikavdelningen på Färdtjänst, beställningscentralen TransCom m.m.m.m.) enligt olika antaganden. Vi kan också lägga till några procent – förslagsvis fem procent - för kostnadsökningar år 2003. Vi får då, vid olika antaganden, följande siffror:

Genomsnittlig kostnad per resa för Rullstolstaxi, februari 2003 (uppgifter från åkeriföretagen): 350 kr.

Denna kostnad, 350 kronor, kan jämföras med kostnaden per resa med Färdtjänstbuss, som vid olika antaganden om pålägg för administrationskostnader och trafikplanering uppgår till mellan 370 och 403 kronor. Kostnaden för en resa med Färdtjänstbuss är således mellan fem och femton procent högre än med Rullstolstaxi..

Kostnader för Rullstolstaxi per passagerarkilometer:

Genomsnittlig reslängd: 13,88 km.
Kostnad per kilometer: 25,20 kr.

Motsvarande data finns för närvarande inte tillgängliga för Färdtjänstbuss.

För att bättre jämföra effektiviteten i Rullstolstaxi och Färdtjänstbuss vore det önskvärt med data som kunde möjliggöra en jämförelse enligt nedanstående tabell:

Ovanstående tabell går inte att färdigställa på basis av de data jag har tillgängliga. Men en viktig uppgift vore att med hjälp av data från Färdtjänstnämnden och från åkarna presentera tabeller av ovanstående slag för de politiska beslutsfattarna.

Intressant vore också att få information om antalet körningar, och kostnaderna för dessa, vid olika tidpunkter på dygnet, speciellt körningar under obekväm arbetstid (efter kl. 18.00 samt på helgdagar).

Det är svårt att dra entydiga slutsatser på basis av ett mycket ofullständigt datamaterial. Dock förefaller Rullstolstaxi vara ett billigare alternativ än resor med Färdtjänstbuss. Enligt mittenalternativet i den tidigare kalkylen skulle kostnadskillnaden uppgå till cirka tio procent, till Rullstolstaxis fördel. Detta innebär att Färdtjänstnämnden skulle kunna spara cirka 17 miljoner kronor om Rullstolstaxi tog över alla resor med Färdtjänstbuss. Ett annat alternativ vore att antalet resor skulle kunna öka med cirka tio procent till oförändrade totalkostnader.

De kostnader för administration m.m. som skulle kunna sparas in – eller, snarare, övervältras från Landstingets budget till de privata åkarna – består till viss del av fasta kostnader som inte skulle kunna elimineras omedelbart. Detta och andra skäl – inte minst hänsyn till många brukare, som vant sig vid Färdtjänstbuss och som därför kan vara ovilliga att förändra sina resmönster från en dag till en annan – talar, enligt min uppfattning, för att en övergång från Färdtjänstbuss till Rullstolstaxi i privata åkares regi bör ske gradvis. Kapacitetsfrågor hos åkarna måste givetvis också beaktas.

Stockholm 16 juni 2003
Docent Stefan de Vylder, nationalekonom