Vem sparar i LSS-kommitténs förslag?

Anförande 1 okt 2008 vid konferensen ”Funktionshinder i tiden”   Stockholm  30 sept -1 okt 2008
Fil dr Adolf Ratzka, Independent Living Institute

Se också: Personlig assistans – en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet. Läs även DN:s reportage om rapporten och Debattartikel  juni 2008: Assistansreformen går med vinst.

Praktiskt stöd i vardagen för personer med omfattande funktionsnedsättningar kommer huvudsakligen från tre källor som kan ses som kommunicerande kärl. När assistansersättningen från Försäkringskassan minskas, ökar trycket på kommunernas insatser. Trycker man ned den röda vätskan i det vänstra kärlet, stiger den i de andra kärlen. Om kommunen inte kompenserar Försäkringskassans nedskärningar  - vätskan tillåts alltså inte stiga i kärlet i mitten -  drabbas de anhöriga. Högst sannolikt är det den som behöver assistans som får betala mest i form av ökat beroende, fler begränsningar i tillvaron, försämrade livskvalitet och kanske kortare liv. Därför den blodröda färgen i bilden.

I utredningen av assistansersättningens samhällsekonomiska effekter (Socialstyrelsen 2008 131 27) finner Socialstyrelsen att personlig assistans är en kostnadseffektiv åtgärd som borde utökas till fler personer. Independent Living Institute, ILI,  lät nyligen jämföra kostnaderna för personlig assistans och hemtjänst i studien ”Personlig assistans - en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet”. De faktiska kostnaderna för assistansersättning från Försäkringskassan jämfördes med de hypotetiska kostnader som samma timantalet skulle ha kostat i form av kommunal hemtjänst under 1994 – 2006.

Hemtjänst kostar ungefär det dubbla som personlig assistans eftersom ungefär hälften av de arbetandes tid är gåtid mellan klienterna. Dessutom har konkurrensutsatta privata utförare av personlig assistans – brukarkooperativ, företag och egna arbetsgivare -  lägre kostnader för administration.  Vilka besparingar gjorde alltså samhället genom att privat producerade assistanstimmar ersatte kommunal hemtjänst? ILI:s utredning uppskattar samhällets totala besparingen till minst 29 miljarder kronor under 1994-2006. Hade fler timmar producerats av icke-kommunala anordnare, hade vinsten blivit ännu större.  

När det gäller kvaliteten visar LSS-kommitténs tidigare undersökningar att personlig assistans i privat regi är bättre än personlig assistans i offentlig regi. Därmed borde kvalitetsskillnaden mellan kommunal hemtjänst och privat producerad personlig assistans vara ännu större.

I privat regi kostar personlig assistans lika mycket som Försäkringskassans schablonbelopp. I offentlig regi  kostar det mer. Det är samhällsekonomiskt lönsamt att öka andelen av personer som får privat personlig assistans på bekostnad av andelen med kommunala insatser.

I Holland betalar staten bilägare för att låta sina bilar stå hemma under rusningstid. Det lönar sig samhällsekonomiskt. På samma sätt borde den svenska staten uppmuntra assistansberättigade att välja privata assistansanordnare.

Våra skattepengar går till statlig inkomstskatt  (för bl a assistansersättning) och kommunalskatt (för bl a hemtjänst och andra kommunala tjänster). LSS-kommittén fick direktivet att ”analysera orsakerna till kostnadsutvecklingen och föreslå åtgärder som dämpar och stabiliserar den”.  Man valde att minska Försäkringskassans och öka kommunernas kostnader genom att flytta tusentals människor från kostnadseffektiv personlig assistans till dyrare kommunala insatser. Nettoeffekten av LSS-kommitténs förslag är en ökning av skattebetalarnas kostnader och en försämring av tusentals människors livskvalitet. 
Vem sparar?

 Adolf Ratzka, assistanskoll.se