Ansökan om stöd ur Allmänna arvsfonden till projektet Disabled Refugees Welcome

Dr. Adolf Ratzka.  2017.  Ansökan om stöd ur Allmänna arvsfonden till projektet Disabled Refugees Welcome.
 Ansökan till Arvsfonden, inskickad juli 2016. Det finns mindre revideringar och kompletteringar som gjordes senare. Vi har inte översatt denna till engelska än (There is currently no english translation). 

Projektets namn:
Disabled Refugees Welcome

Innehåll

  1. Sammanfattning
  2. Bakgrund
  3. Målgrupp
  4. Syfte och mål
  5. Metod och aktiviteter
  6. Samarbeten
  7. Nyskapande och utvecklande
  8. Målgruppens delaktighet
  9. Överlevnad

1. Sammanfattning

Beskriv på högst en halv sida vad projektet handlar om. Sammanfatta projektets syfte och mål, metod och aktiviteter. Ange även målgruppen. Beskriv också hur ni tänker er att verksamheten ska fortsätta efter projektets slut.

Myndigheter och ideella organisationer som arbetar med asylsökande har bristande beredskap att ta emot asylsökande med funktionsnedsättningar vilket på sikt försvårar deras integrering i det svenska samhället. 

Projektet ska förbättra funktionsnedsatta asylsökandes mottagande genom att bygga ett nätverk med myndigheter, frivilligorganisationer och individer som arbetar med asylsökande. Genom att våra samarbetspartners i nätverket hänvisar asylsökande med funktionsnedsättningar till oss, genom flygblad, sociala medier, en tryckt guide, elektroniska utskick och projektets hemsida vill vi nå asylsökande med funktionsnedsättningar och informera dem om sina rättigheter, hänvisa dem till stödinsatser som andra aktörer erbjuder och bjuda in dem till gruppmöten, fysiska och virtuella, för erfarenhetsutbyte och ömsesidigt stöd. 

Projektet ska dokumentera de upplevda behoven hos asylsökande med funktionsnedsättningar i periodiska rapporter och seminarier riktade mot myndigheter och ideella organisationer som arbetar med asylsökande. 

Verksamhetens aktiviteter och erfarenheter dokumenteras kontinuerligt i syfte att utveckla och testa en metod för mottagande av asylsökande med funktionsnedsättningar. Metoden ska sammanfattas i en guide på projektets hemsida och ska läras ut i workshops till deltagare i nätverket som kan införliva metoden som en självklar och integrerad del i sitt arbete med asylsökande. På så sätt förväntas projektets verksamhet inte längre behövas efter en projektperiod på tre år. 

Projektledaren och övriga avlönade fältarbetare rekryteras bland asylsökande med funktionsnedsättningar.

2. Bakgrund

Beskriv vad som redan görs inom området i Sverige. Hur ser behoven ut? Hur skiljer sig projektet från vad ni och andra aktörer redan gör eller har gjort?

Drygt 160 000 asylsökande sökte sig till Sverige under 2015 och fortfarande strömmar människor in i landet som omedelbart behöver hjälp med mat, husrum, sjukvård och ofta psykologiskt stöd efter traumatiska upplevelser. För att få klarhet över sin situation, sina framtidsutsikter och för att skaffa sig nya livsmål och redskapen för att kunna arbeta mot dessa behöver asylsökande personliga kontakter med svenska personer, juridisk rådgivning, språkundervisning, kompletterande utbildning och yrkesträning m m. Många har skadats i krig eller under den ofta livsfarliga långa resan eller haft en funktionsnedsättning redan tidigare.

Offentliga uppgifter om antalet asylsökande med funktionsnedsättningar och deras behov finns inte tillgängliga (Fria Tidningen 2015 11 18). Funktionsnedsättningen kräver i många fall anpassningar i exempelvis  boende, undervisning, yrkesträning samt rehabilitering, hjälpmedel och färdtjänst för att man ska ha goda förutsättningar till delaktighet i samhället. Det finns sporadiska rapporter om enskilda asylsökande med funktionsnedsättningar på avlägsna flyktingläger utan rätt till färdtjänst och därmed utan möjlighet att ta sig till svenskundervisning, rådgivning, arbetsförmedling m m (Fria Tidningen 2015 11 18). På Facebook fanns t ex en nyhet och diskussioner om en 15-årig afghansk pojke som måste bäras överallt av sin far i brist på en rullstol (En utsträckt hand  februari 2016)

Myndigheter och ideella organisationer som arbetar med asylsökande behöver känna till omfattningen och typen av funktionsnedsättningarna samt de resulterande behoven hos asylsökande för att bättre kunna anpassa sitt arbete till alla asylsökandes behov. Beredskap i form av personella resurser och rutiner behövs för att även asylsökande med funktionsnedsättningar, som en naturlig och integrerad del av myndigheternas och organisationernas arbete, ska tas emot på ett värdigt sätt och integreras i det svenska samhället. 

3. Målgrupp

Beskriv projektets målgrupp och hur ni ska nå målgruppen. Ange hur många ni totalt beräknar att nå genom projektets aktiviteter, både i form av aktiva deltagare och det totala antalet. (Med aktiva deltagare menas de som kan påverka projektets planering och genomförande.)

Beskriv även hur ni vet att projektet är efterfrågat av målgruppen eller dess företrädare.

Målgruppen består av

  •  flickor, pojkar, vuxna och äldre människor med funktionsnedsättningar som kommer till Sverige som asylsökande
  • myndigheter, frivilligorganisationer och individer som arbetar med asylsökande

Antalet personer i målgruppen

Det finns ingen tillgänglig statistik på antalet människor med funktionsnedsättningar bland asylsökande. Migrationsverket ersätter landstingen för kostnader för asylsökandes frivilliga hälsoundersökningar vilka ca 60% av asylsökandena väljar att genomgå (Bengt Gradin, Migrationsverket). På grund av detta material uppskattar Migrationsverket att mellan 20 och 30% av asylsökande har speciella behov (Bengt Gradin, Migrationsverket). För år 2015 skulle det innebära att bland de drygt 160 000 asylsökande som kom till Sverige fanns mellan 32 000 och 48 000 personer med funktionsnedsättningar. Under 2016 räknar man med en högre andel kvotflyktingar än hittills (SHIS) vilket innebär fler personer med funktionsnedsättningar som kommer på det sättet eftersom de prioriteras i den svenska flyktingkvoten. 

Projektets begränsningar

Med tanke på den stora mångfalden bland asylsökande avseende nationalitet, kultur och språk och med hänsyn till projektets begränsningar när det gäller personal och övriga resurser ska projektet begränsas främst till asylsökande som talar arabiska, engelska och franska. Personer som talar andra språk hänvisar vi till organisationer inom vårt nätverk med bättre föutsättningar att bemöta dem.

4. Syfte och mål 

Beskriv projektets övergripande syfte: varför är projektet viktigt att genomföra?

Beskriv också projektets tänkta mål: vilka resultat vill ni uppnå med projektet? Målen ska vara konkreta och mätbara.

Projektet ska förbättra mottagningen av asylsökande med funktionsnedsättningar och deras möjligheter till integrering i det svenska samhälle genom utveckling, testning och tillämpning av en metod för mottagningen av asylsökande med funktionsnedsättningar som på sikt kan övertas av myndigheter och frivilligorganisationer och bli en självklar del i deras generella arbete med asylsökande.

Måluppfyllelsen kan mätas till viss del genom att dokumentera bl a hur många asylsökande med funktionsnedsättningar som träffas av projektarbetarna; lotsas till rehabilitering, hjälpmedel, anpassat boende; deltar i projektets aktiviteter och gruppmöten för erfarenhetsutbyte och ömsesidigt stöd för asylsökande med funktionsnedsättningar.

Ytterligare mätbara resultat består av 

  • frekvensen och spridningen av periodiska rapporter till myndigheter och frivilligorganisationer om asylsökande med funktionsnedsättningar och deras upplevda behov
  • efterfrågan av guiden om myndigheternas och frivilligorganisationernas arbete med asylsökande
  • besökssiffror för projektets seminarier om de upplevda behoven hos asylsökande med funktionsnedsättningar och besökssiffror för projektets workshops med myndigheter, ideella organisationer, allmänheten och medier om metodutveckling för mottagandet av asylsökande med funktionsnedsättning. 

Andra sätt att mäta projektets måluppfyllelse är hur verksamhetens metod för mottagandet av asylsökande med funktionsnedsättningar används av myndigheter och ideella organisationer som arbetar med asylsökande generellt..

5. Metod och aktiviteter

Hur kommer ni att gå tillväga för att uppnå målet eller målen? Vilka metoder kommer ni att använda? Vilka aktiviteter planerar ni att genomföra som främjar jämställdhet, tillgänglighet och mångfald? Hur kommer projektets att organiseras, till exempel med styrgrupp eller referensgrupp?

Gör en tids- och aktivitetsplan för varje projektår, gärna i punkt- eller tabellform. Om ni önskar kan denna lämnas i en bilaga.

Metod

Projektet 

  • informerar asylsökande med funktionsnedsättningar om deras rättigheter och myndigheters och frivilligorganisationers stöd 
  • hjälper asylsökande med funktionsnedsättningar söka det stöd som de upplever de behöver
  • samlar och sprider statistik om upplevda behov hos asylsökande med funktionsnedsättningar
  • utvecklar och testar en metod för mottagandet av asylsökande med funktionsnedättningar som sedan sprids till offentliga och private aktörer som arbetar med asylsökande

 

Övergripande riktlinjer för vårt arbete

Ingen uppsökande verksamhet

Vi letar inte efter asylsökande med funktionsnedsättningar utan sprider information om vårt arbete så att de själva kan ta initiativet och kontakta oss.  

Vi bedömer inte behovet 

Vi lyssnar. Asylsökandenas egen upplevelse av vad de behöver räknas, inte vad projektarbetarna anser.

Tystnadsplikt

Projektarbetare och volontärer undertecknar en sekretessförpliktelse.

Vi når målgruppen genom att

  • bygga upp ett nätverk, via elektroniska utskick, projektets hemsida och sociala medier och genom samarbete med myndigheter, frivilligorganisationer och enskilda som arbetar med asylsökande.
  • ta fram information i relevanta språk och tillgängliga medier om rättigheter och stödinsatser som står till buds för asylsökande med funktionsnedsättningar  
  • sprida kännedom om verksamheten bland asylsökande med hjälp av nätverket bl a genom flygblad på relevanta språk. Deltagarna i nätverket hjälper oss sprida informationen bland asylsökande så att de kan kontakta oss.
  • erbjuda asylsökande med funktionsnedsättningar gruppmöten och aktiviteter 

Vi vet genom våra kontakter med asylsökande, Migrationsverket och organisationer som arbetar med asylsökande som Stockholms Stad socialförvaltningen, SHIS Bostäder, Jesuit Refugee Service,      Refugees Welcome att de aktiviteter som vårt projekt vill genomföra behövs i hög grad.  

Verksamhetsplan

År 1.

Aktiviteterna påbörjas under År 1 med geografisk fokus på Stor-Stockholm och fortsätter under År 2 och År 3.

 

  • Projektarbetare med relevanta språk- och kulturkompetenser rekryteras bland asylsökande med funktionsnedsättningar och utbildas i Peer Support (ömsesidigt kamratstöd) 
  • Flera veckors praktik för projektarbetarna ordnas hos myndigheter och frivilligorganisationer som arbetar med asylsökande.
  • Projektets hemsida byggs upp med information i relevanta språk om flyktingars rättigheter, offentliga och privata aktörers insatser, nyheter om ändringar i regelverket och statistik m.m.
  • Ett nätverk byggs upp, via elektroniska utskick och projektets hemsida, för erfarenhetsutbyte och samarbete med myndigheter, frivilligorganisationer och individer som arbetar med asylsökande. Nätverkets syfte är att kunna hänvisa asylsökande till aktörer som har de bästa förutsättningarna att möta specifika behov 
  • Produktion och spridning av flygblad, affischer och broschyrer i relevanta språk, i tryckta och elektroniska medier, om rättigheter och stödinsatser för asylsökande med funktionsnedsättningar  
  • Kännedom sprids om verksamheten bland asylsökande med hjälp av nätverket bl a genom flygblad, affischer och sociala medier på relevanta språk. Deltagarna i nätverket sprider information om oss så att asylsökande med funktionsnedsättningar kan kontakta oss. 
  • Efter att asylsökande med funktionsnedsättningar tagit kontakt med oss kan vi träffa dem, ta del av deras upplevda behov och hänvisa dem till lämpliga myndigheter och ideella organisationer. I detta arbete får de projektarbetande flyktingarna handledning och stöd av en socialarbetare med mångåriga erfarenheter på funktionshinderområdet.  
  • Avrapportering två gånger/år i skriftliga sammanställningar och seminarier om de upplevda behoven hos de asylsökande vi kommer i kontakt med 
  • Friends of Disabled Refugees Welcome byggs som ett virtuellt nätverk med alla som intresserar sig för frågan och som vill bidra till projektet på de sätt de kan, materiellt och ideellt - inte minst genom att vara en vän till en eller flera asylsökande med funktionsnedsättningar..

 

År 2 

Aktiviteter som påbörjades År 1 fortsätter under År 2 och År 3.

Under År 2 påbörjas även följande aktiviteter

 

  • Projektet värvar, introducerar, koordinerar och handleder volontärer bland studerande och pensionärer med utbildningar/arbetslivserfarenhet i socialt arbete och funktionshinder. Volontärerna fungerar som faddrar och bistår med myndighets- och sjukvårdskontakter, telefonsamtal, blanketter, mötesbokningar och följer med till möten åtminstone de första gångarna
  • Projektet producerar en guide om myndigheternas och frivilligorganisationernas arbete med asylsökande. Guiden sprids i tryckt och elektroniskt format till myndigheter, frivilligorganisationer och enskilda som arbetar med asylsökande
  • Asylsökande med funktionsnedsättningar erbjuds regelbundna gruppmöten (ungefär en gång i månaden) för information om rättigheter och stödinsatser, erfarenhetsutbyte och ömsesidigt stöd enligt Peer support-principen. Mötena ska förhoppningsvis utöka deltagarnas sociala nätverk. Även virtuella möten prövas som möjlighet med tanke på transportproblemen.
  • Gemensamma måltider arrangeras i samband med fysiska möten i grupp.
  • Projektet värvar, introducerar och samordnar personer med funktionshinder bland samarbetande funktionshinderorganisationernas medlemmar som vill bli ”faddrar” till asylsökande med funktionsnedsättningar

 

Om referensgruppen anser att verksamheten uppfyller sina mål planerar vi att inkomma under År 2 med ytterligare projektansökan för att tillsammans med lokala aktörer starta upp liknande satsningar i Göteborg och Malmö. 

 År 3

 Aktiviteter som påbörjades År 1 och År 2 fortsätter under År 3.

 Under År 3 ska projektet dessutom 

  • erbjuda seminarier till myndigheter och frivilligorganisationer om behoven hos asylsökande med funktionsnedsättningar 
  • sammanställa våra erfarenheter med mottagandet av asylsökande med funktionsnedsättningar i en skriftlig beskrivning av vår metod
  • lära ut metoden till myndigheter och ideella organisationer i workshops så att beredskap för asylsökande med funktionshinder blir en självklar och integrerad del i deras verksamhet för asylsökande
  • sprida metoden även till andra landsdelar genom att kontakta och bjuda in myndigheter, frivilligorganisationer och enskilda personer från resten av Sverige till dessa workshops.
  • Projektets funktioner

Projektledningen

nätverkar med myndigheter och andra organisationer som arbetar med flyktingfrågor; kartlägger insatserna av myndigheter och frivilligorganisationer; representerar projektet vid möten om flyktingfrågor; rekryterar, utbildar, handleder projektarbetare och volontärer och koordinerar deras insatser; dokumenterar och utvärderar projektets arbete och metoder. Projektledningen liksom en del andra projektarbetare, rekryteras bland asylsökande med funktionsnedsättning och får stöd i sin funktion av personer som arbetat länge med funktionshinderfrågor i Sverige.

Journalist/kommunikatör

bygger och sköter projektets hemsida och periodiska utskick; författar och sprider information om projektet för asylsökande, relevanta myndigheter och organisationer och en guide om flyktingars rättigheter och offentliga och privata stödinsatser i tryckta och elektroniska medier som ska fördelas över hela landet; samordnar översättningen av material till relevanta språk; sammanställer och sprider periodiska rapporter om behoven hos asylsökande med funktionsnedsättningar; publicerar artiklar med behovsbeskrivning, analyser och åtgärdsförslag för tidskrifter och projektets hemsida; assisterar projektledningen med att kartlägga befintliga stödinsatser, arrangerar möten och seminarier; dokumenterar kontinuerligt projektets arbete och metoder.     

Projektarbetare

uppsöker periodiskt flyktingförläggningar och andra platser där asylsökande möts, presenterar projektet, träffar enskilda asylsökande med funktionsnedsättningar och deras familjer; kartlägger deras behov och, om nödvändigt, hänvisar dem till myndigheter och organisationer för hjälp; bjuder in dem till gruppmöten för ömsesidig information och stöd; värvar, introducerar, samordnar och handleder volontärer. Flera projektarbetare rekryteras bland asylsökande med funktionsnedsättningar.

Volontärer

med bakgrund i socialt arbete, besläktade yrken, funktionshinderrörelsen eller invandrarföreningar och helst med relevanta språkkunskaper fungerar som faddrar eller tolk åt en eller flera asylsökande med funktionsnedsättningar efter introduktion och under handledning av projektledningen. Volontärer behövs även för barnvakt åt föräldrar som deltar i projektets aktiviteter. 

Tolk, översättare

Projektarbetare och volontärer med relevanta språkkunskaper rekryteras bland asylsökande och invandrare.

Ytterligare interna tjänster

Databasprogrammering/webbmaster samt en intern konsult för stöd för projektledningen är funktioner som redan finns inom organisationen.

Externa tjänster

Bokföring inkl bokslut har visat sig kostnadseffektivare när det sköts av en inhyrd extern expert.

Introduktion, utbildning och handledning av fältarbetare och volontärer ombesörjas av en pensionerad socialarbetare inom Stockholms socialförvaltning med goda kontakter inom stadsförvaltningen. Personen arbetar som inhyrd extern konsult och hjälper till med projektets myndighetskontakter.

För peer support utbildningen av fältarbetare och volontärer engagerar vi utomstående experter med erfarenhet av ömsesidigt kamratstöd på funktionshinderområdet.

Externa konsulter anlitas för hjälp med framställningen, layout och produktion av vårt informationsmaterial.

Förutsedda utmaningar   

Vi kommer möta människor som varit med om tunga upplevelser, fått lämna allt bakom sig, sett döden på nära håll, skadats och traumatiserats. Vi måste räkna med deras misstro. Ett sätt att motarbeta misstron är att rekrytera projektarbetare som själva är asylsökande med funktionsnedsättningar och att samarbeta så nära som möjligt med personer och organisationer som har de asylsökandes förtroende. Vi försöker exempelvis få med kristna- och islamiska trossamfund och organisationer som samarbetspartners i projektet.

Funktionsnedsättningar kan betraktas i några kulturer som resultat av individens eller föräldrarnas tidigare beteende med följder för personens och dess familjs sociala status. Att öppet söka hjälp för en familjemedlem med funktionsnedsättning är därför inte alltid självklart vilket kommer försvåra arbetet. Vi har god kontakt med en brittisk forskare på området, Dr. M. Miles som har försett oss med studiematerial1  som förberedelse inför projektet.

Att delta i gruppmöten förutsätter transportmöjligheter. Ett sätt att lösa det vore att engagera Stockholms läns landstings Färdtjänstnämnd i projektet för att bygga en försöksverksamhet med färdtjänst för asylsökande med funktionsnedsättningar. Ett komplement/alternativ till fysiska möten kan vara virtuella möten för vilket vi försöker engagera en mobiltelefonoperatör i projektet.

Gruppmöten för erfarenhetsutbyte och ömsesidigt stöd förutsätter förtroende mellan deltagarna. Med tanke på asylsökandes många olika bakgrunder när det gäller etnicitet, kultur och religion måste vi räkna med motsättningar inom gruppen. Ett tänkbart sätt att hantera motsättningarna är att bjuda in, åtminstone i början, personer med liknande bakgrund till gruppmöten..

Projektorganisation

 

  • Projektägare är Independent Living Institute
  • Samarbetande organisationer är hittills DHR, Apply Human Rights, Jesuit Refugee Service Sweden som bl.a. erbjudit möteslokaler för projektets gruppmöten, Stockholms Stad (tbc), Refugees Welcome Sweden (tbc)
  • Styrgruppen träffas ca två gånger om året och består av några få representanter för de samarbetande organisationerna. Stockholms stads funktionshinderombudsman adjungeras till välvalda möten.
  • Referensgruppen består av representanter från de övriga aktörer vi samarbetar med.och kontaktas/sammankallas vid behov.
  • Friends of Disabled Refugees Welcome byggs som ett virtuellt nätverk med alla som intresserar sig för frågan och som vill bidra till projektet på det sätt de kan, materiellt och ideellt - inte minst genom att vara en vän till en eller fler asylsökande med funktionshinder.

 

6. Samarbeten

Om ni planerar att samarbeta med någon annan aktör, beskriv hur detta samarbeta ska genomföras samt vilken roll er samarbetspartner ska ha i projektet. Tänk på att redovisade samarbeten kan bidra positivt till Arvsfondens bedömning av hur väl projektet uppfyller kriterierna nyskapande, delaktighet och överlevnad.

För varje samarbetspartner ska ni ange namn och adress samt kontaktperson och dennes kontaktuppgifter (e post och telefon).

Projektet bygger på samarbete med myndigheter och ideella organisationer i viktiga hänseenden:

1. Kunskaps-, informationsinsamling och –spridning samt utbildning av projektarbetare

Projektet rekryterar projektarbetare med relevanta språk- och kulturkompetenser bland asylsökande med funktionsnedsättningar och ordnar flera veckors praktik för de hos samarbetspartners, myndigheter och frivilligorganisationer som arbetar med asylsökande. Där får de följa, hjälpa till, studera och dokumentera deras arbete. På så sätt lär de sig vart asylsökande med vissa behov kan hänvisas.

Projektarbetarna beskriver befintliga insatser och stöd för asylsökande hos samarbetspartners, myndigheter, frivilligorganisationer och enskilda på projektets hemsida, tryckta flyers och sociala medier.

2. Nätverksbygge 

Genom nätverket med samarbetspartners

 

  • knyter vi ihop projektet med samarbetspartners, myndigheter, frivilligorganisationer och enskilda som arbetar med asylsökande, via elektroniska utskick och projektets hemsida, för erfarenhetsutbyte och för att kunna hänvisa asylsökande till aktörer som har de bästa förutsättningarna att möta vissa behov 
  • sprider vi information bland samarbetspartners i relevanta språk och tillgängliga medier om rättigheter och stödinsatser för asylsökande med funktionsnedsättningar  
  • sprider vi kännedom om verksamheten bland asylsökande bl a genom flygblad på relevanta språk och uppsökande verksamhet/fältbesök Samarbetspartners i nätverket hjälper oss hitta asylsökande med funktionsnedsättningar och sprida information om befintligt stöd och gruppens rättigheter 
  • letar vi upp och besöker asylsökande med funktionsnedsättningar, kartlägger deras behov och hänvisar dem till lämpliga myndigheter och ideella organisationer. I detta arbete får de projektarbetande asylsökandena handledning och stöd av en socialarbetare med mångåriga erfarenheter på funktionshinderområdet.   
  • söker vi personer med och utan funktionsnedsättningar som vill bli ”faddrar” till asylsökande med funktionsnedsättningar.       

 

 3. Resultatspridning

 Projektets samarbetspartners inom nätverket är avgörande för resultatspridning.

 

  • Projektet kartlägger och dokumenterar insatser för asylsökande som myndigheter, frivilligorganisationer och enskilda erbjuder med fokus på Stockholms län. I periodiska rapporter sammanställas befintligt stöd och kvarstående behov hos de asylsökande med funktionsnedsättningar som projektarbetare möter. 
  • Rapporterna sprids via elektroniska utskick inom nätverket med samarbetspartners, myndigheter, frivilligorganisationer och enskilda inom och utanför Stockholms län. Rapporterna läggs dessutom på projektets hemsida. De bildar också grunden till en serie seminarier för samarbetspartners inom nätverket om behoven av asylsökande med funktionsnedsättningar. .
  • Projektets egna erfarenheter med mottagandet av asylsökande med funktionsnedsättningar dokumenteras fortlöpande och sammanfattas i en guide som testas och uppdateras kontinuerligt under projektperioden. Även guiden publiceras på projektets hemsida, översätts till relevanta språk och sprids inom nätverket till samarbetspartners.
  • Metoden som verksamheten tar fram under projektets gång lärs ut i workshops med samarbetspartners, myndigheter och frivilligorganisationer verksamma i Stockholms län och resten av landet under projektets andra och tredje år.
  • Efter projektperiodens slut förväntas projektarbetarna rekryteras av samarbetspartners, ideella organisationer som arbetar med asylsökande – som ett ytterligare sätt att tillvarata och sprida projektets erfarenheter.
  • I fall projektets tillvägagångssätt bedöms uppnå sina mål, planeras – i en ny ansökan -  liknande satsningar tillsammans med lokala aktörer i andra svenska storstadsområden. Där kan projektets metod anpassas till lokala förhållanden och läras ut till ideella organisationer som arbetar lokalt med asylsökande.

 

Samarbetspartners är hittills 

 Apply Human Rights

Ordförande  Stellan Gärde
Tel 070 699 40 49    stellan.garde@applyhumanrights.com
För förmedling av pro bono juristhjälp till asylsökande. Med i styrgruppen.

DHR

Förbundsordförande Rasmus Isaksson   Tel 0705-088029   rasmus.isaksson@dhr.se
För förmedling av ”faddrar” bland medlemmarna.

Jesuit Refugee Service Sweden

Country director Father Marc-Stephan Giese, SJ Tel 073-726 26 07 stephan.giese@jesuiten.org
Har erbjudit praktikplats till en av våra tilltänkta projektarbetare, erbjuder oss lokaler för projektets gruppverksamhet. Se bifogade avsiktsförklaring.

Migrationsverket

Bengt Gradin
Avdelningen för verksamhetsstöd, Tel  010 48 563 20  bengt.gradin@migrationsverket.se
MV hänvisar asylsökande med funktionsnedsättningar, att våra projektarbetare får möjlighet till studiebesök och praktik.

Refugees Welcome Stockholm  

Ordförande Lukas Skjöld  lukas.skold@refugeeswelcomestockholm.se
RWS hänvisar asylsökande med funktionsnedsättningar till oss och att våra projektarbetare får möjlighet till studiebesök och praktik. 

Stockholms stad

Eva Palmer
Enhetschef, Socialförvaltningen, Tel: 0761225022  eva.palmer@stockholm.se
Staden hänvisar asylsökande med funktionsnedsättningar till oss och att våra projektarbetare får möjlighet till studiebesök och praktik. Se bifogade avsiktsförklaring.

Stockholms stad

Fredrik Jurdell
VD  SHIS Bostäder, Tel 08-508 38 701   fredrik.jurdell@shis.se
SHIS hänvisar asylsökande med funktionsnedsättningar till oss och att våra projektarbetare får möjlighet till studiebesök och praktik.

Stockholms stad

Riitta-Leena Karlsson
Funktionshinderombudsman i Stockholms stad
Kansliet för mänskliga rättigheter och demokratiutveckling
Stadshuset, Telefon: 08-508 29 441  riitta-leena.karlsson@stockholm.se
Vi erbjuder funktionshinderombudsmannen plats i projektets referensgrupp

Under projektets gång förväntas listan med samarbetspartners mångdubblas och omfatta även andra kommun- och landstinginstanser samt ideella aktörer, bl a ytterligare funktionshinderorganisationer, etniska grupper, kristna- och muslimska trossamfund.

MOTIVERING FÖR ANSÖKAN

Arvsfonden har tre huvudkriterier som måste vara uppfyllda för att projektet ska kunna beviljas stöd. Motivera under punkterna 7–9 hur projektet uppfyller kriterierna. 

7. Nyskapande och utvecklande

Beskriv vad som är nyskapande och utvecklande med ert projekt. Det kan till exempel     om att skapa nya former av mötesplatser, samarbeten eller metoder. Beskrivningen ska alltid ställas i relation till vad som redan har gjorts inom området. Koppla gärna samman motiveringen med den bakgrundsbeskrivning som ni gjorde under punkt 2. 

Arvsfonden bedömer detta kriterium ur ett nationellt perspektiv men vi tar hänsyn till geografiska och demografiska förhållanden.

 

  • Personer med funktionsnedsättningar bland asylsökande har inte uppmärksammats tillräckligt vilket bekräftas av dagens brist på statistik om deras antal och behov, brist på anpassat boende och anpassade transporter (ingen rätt till färdtjänst) m m. Kännedom om gruppens behov är en förutsättning för myndigheter att planera för gruppens integrering i samhället. Projektet ska producera och sprida denna typ av information periodiskt.
  • Myndigheter och ideella organisationer som arbetar med asylsökande idag tycks inte ha rutiner, som integrerad del av sin allmänna verksamhet, för att bemöta asylsökande med funktionsnedsättningar och deras behov. Projektet ska utveckla, testa och sprida en sådan metod.
  • Med tanke på funktionsnedsatta flyktingars förflyttningsproblem inom länet testas möjligheten att hålla virtuella möten via mobiltelefon som är dagens flyktingars kanske viktigaste ägodel. 
  • Verksamheten försöker få till stånd ett samarbete med Stockholms läns landstings trafiknämnd kring möjligheten för deltagare i projektets gruppmöten att använda färdtjänst.
  • De tilltänkta projektarbetarna är själva asylsökande med funktionsnedsättningar, har egna erfarenheter med flyktingmottagande och därmed goda förutsättningar att vinna målgruppens förtroende.
  • Asylsökande med funktionsnedsättningar som projektarbetare visar andra asylsökande och allmänheten att asylsökande och funktionsnedsatta människor kan inneha viktiga funktioner i arbetslivet.
  • Beredskap för asylsökande med funktionsnedsättningar ses som naturligt ansvar för myndigheter och ideella organisationer och en integrerad del av deras arbete med asylsökande.

 

8. Målgruppens delaktighet

Hur har målgruppen varit delaktig i projektplaneringen? Hur kommer målgruppen att vara delaktig i genomförandet och i fortsättningen av projektet? Vilka organisationer kommer ni att samarbeta med som är väl förankrade hos projektets målgrupp?

  • Projektidén och -beskrivningen har tagits fram tillsammans med Ntobuah Julius Mvenyi i många samtal och möten sedan november 2015. Julius söker asyl i Sverige sedan september 2015 och har en funktionsnedsättning. 
  • Som förberedelse inför projektstarten besöker han för närvarande tillsammans med företrädare för Independent Living Institute myndigheter och ideella organisationer för att diskutera, förbättra och förankra projektplanen. 
  • Även andra projektanställda ska rekryteras bland asylsökande med funktionsnedsättningar för att bidra med sina egna erfarenheter av flyktingmottagande till projektets gestaltning och utveckling.
  • Under projektets gång knyter vi till projektet en grupp projektdeltagare för erfarenhetsutbyte och synpunkter för den kontinuerliga metodutvecklingen. 

9. Överlevnad

Vem ansvarar för verksamhetens fortsättning efter att projekttiden är slut? Vilka delar av projektet ska leva vidare? Vad beräknar ni att det kostar att driva per år? Hur ska verksamheten då finansieras? Hur kommer kunskaperna att dokumenteras, tas tillvara och spridas till andra?

Verksamheten ska inte behövas längre än i tre år

Ett av verksamhetens mål är att utveckla, testa, förankra och implementera ett tillvägagångssätt för mottagande av asylsökande med funktionsnedsättningar som offentliga och ideella aktörer kan ha nytta av i sitt generella arbete med alla asylsökande. Verksamhetens metod överförs till dessa aktörer genom information, workshops och samarbete. På så vis räknar vi med att metoden blir en självklar och integrerad del i de relevanta myndigheternas och organisationernas arbete och att projektet därmed inte längre behövs efter tre år i Stor-Stockholmsområdet..

1 "Disability and the Muslim Perspective: an introduction for rehabilitation and health care providers" by Rooshey Hasnain, Laura Cohon Shaikh, and Hasan Shanawani, 2008, CIRRIE Monograph Series, ed. John Stone.  viii + 80 p   http://cirrie.buffalo.edu/culture/monographs/muslim.pdf