Minister som värnar

Artikel från AVISEN lördag 5 september 1998
av Eva Janzon Guttmann

Diskriminering försvinner inte av sig själv. Sveriges handikappade måste kämpa för skärpta lagar, anser biträdande minister

Sociala skyddsnät och omsorg om alla grupper i samhället. Så vill vi gärna tro att det är i Sverige. Men för många människor med funktionshinder ser verkligheten annorlunda ut.

- Insikten om att vi diskrirmineras är liten i Sverige. Men se på våra otillgänliga bussar och tåg det skulle inte vara lagligt i USA!

Adolf Ratzka leder rörelsen Independent Living (självständigt liv), IL, i Sverige. Han tog initiativ till den reform som gav funktionshindrade rätt till personliga assistenter 1994.

Nästa steg, menar han, är att stärka de funktionshindrades ställning med hjälp av lagar - något som diskuterades vid den konferens om mänskliga rättigheter som IL och Handikappombudsmannen arrangerade nyligen.

En av deltagarna var den amerikanska biträdande utbildningsministern Judith Heumann. Hon lovordade det stöd som de funktionshindrade kan kräva att få i Sverige.

- Men jag slås av att ni inte har lagar som fastställer handikappades medborgarrätt. Om ni bara kunde få lagarna så skulle ni göra framsteg mycket snabbare än vi har gjort, spådde hon.

Medborgarrättsrsrelse

Judith Heumann är en av omkring 40 politiskt tillsatta inom Bill Clintons administration som har en funktionsnedsättning. Hon är röelsehindrad i polio och sitter i el-rullstol. Hon förfogar över en stab pa 350 personer och fördelar 60 miljarder kronor om året till åtgärder för funktionshindrade. Men vägen dit har inte varit lätt.

Om kvinnor ibland upplever att de måste jobba dubbelt så hårt som män för att få samma lön och erkännande, gäller det än mer för den som har ett funktionshinder.

- Man måste jobba tre gånger så hårt, säger Judith Heumann. Jag mötte stor misstro när jag först kom till departementet, eftersom de andra aldrig arbetat med en funktionshindrad tidigare.

Svårt att ta sig fram

Judith Heumann tror inte att folk i gemen förstår att de funktionshindrades svarigheter att delta i samhällslivet fullt ut, påverkar alla negativt.

I USA stadgar en federal lag bland annat att människor med funktionshinder ska ha samma möjligheter som andra att tillgodogöra sig bland annat information, tjänster och transportmedel.

-Avfasade trottoarkanter var något av det första vi stred för i USA. Att döma av Stockholms gator är det ingen självklarhet här. Och jag tycker att det är något symboliskt med att folk inte kan ta sig över gatorna själva, säger Judith Heumann vasst.

För att ta sig till och från Arlanda måste hon beställa ett specialfordon för 1200 kronor, i stället för att kunna ta en buss för 60 kronor.

-I USA måste företaget som kör folk till flygplatserna erbjuda handikappanpassade platser, annars får det betala mellanskillnaden för annan transport.

Att nya kollektiva transportmedel skulle tas fram som inte är handikappanpassade är helt enkelt olagligt i USA. Stockholms stad lägger nu 300 miljoner kronor på att förbättra den fysiska tillgängligheten. Men det finns ingen lag som tvingar fram bättre anpassade bussar och tåg.

En vecka efter Judith Heumanns besök antar Stockholms läns landstingsstyrelse ett handikapprogram, som ska gälla från 1999 till och med 2002. Bland annat ska man utveckla ett system som ger rörelsehindrade möjlighet att använda kollektivtrafiken.

Fakta / Handikappolitik

I Sverige har man valt att inte behandla de funktionshindrade i en enda lag. Däremot finns det ett 80-tal lagar och förordningar som på olika sätt berör denna grupp. I höst kommer regeringen att föreslå att diskriminering av funktionshindrade i arbetslivet förbjuds i en lag. Och justitiedepartementet har aviserat en utredning om diskriminering i all näringsverksamhet. Regeringens handikappdelegation ska till nästa år ha utarbetat en nationell plan med utgångspunkt från FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättningar.