Med lagen som verktyg - Projektansökan av Independent Living Institute (ILI)

Sammanfattning

Förstudien Med lagen som verktyg, som finansierades av Arvsfonden, konstaterade att människor med funktionsnedsättningar och deras organisationer borde ha bättre juridisk beredskap för att kunna bemöta den diskriminering som personer med funktionsnedsättningar utsätts för.

Det planerade projektet ska vara med och förbättra funktionsnedsatta människors livsvillkor genom att motarbeta negativ särbehandling med lagen som verktyg. Projektet ska

• försvara funktionsnedsatta människor mot diskriminering med rådgivning och, vid behov, förmedling av utomstående jurister. På ILI:s initiativ grundades nyligen den allmännyttiga ideella föreningen Med lagen som verktyg vars medlemmar kan försvara sig mot negativ särbehandling - om nödvändigt i domstol – med hjälp av pro bono juristhjälp som det planerade Arvsfond-projektet förmedlar och samordnar. Därmed byggs rättspraxis, illustreras gruppens rättigheter med konkreta exempel och tydliga signaler sänds till personer med funktionsnedsättning och andra aktörer. Så ska projektet bidra till att nationella och internationella styrdokument implementeras. Bl a ska diskrimineringslagens nya tillägg prövas som klassar bristen på tillgänglighet som diskriminering.
• öka medvetenhet och samla, fördjupa och sprida juridisk expertis om funktionsnedsatta människors rättigheter och deras implementering bland personer med funktionsnedsättning, funktionshinderrörelsen, andra människorättsorganisationer och juristkåren via projektets hemsida, nyhetsbrev, analyser, guider, faktabas, utbildningar och praktikanter.

Tillsammans med de lokala antidiskrimineringsbyråerna och Apply Human Rights har Independent Living Institute (ILI) börjat med att bygga ett rättsnätverk av jurister och människorättsorganisationer för att höja medvetenheten och juridisk kompetens om alla diskrimineringsgrunder inkl funktionsnedsättning.

Det planerade treårsprojektet ska drivas av ILI med de medsökande organisationerna STIL, DHR, Apply Human Rights och RTP i styrgruppen. Senast efter projektperiodens slut ska verksamheten bli en egen juridisk person med en bred förankring i funktionshinderrörelsen och andra människorättsorganisationer.

Fil dr Adolf Ratzka, Independent Living Institute
Ledamot i Handikappombudsmannens råd 1994-1998

Innehållsförteckning

1.1 Bakgrund

1.2 Målgrupp

1.3 Mål

1.4 Metod

2. Projektet är nyskapande och utvecklande

3. Målgruppens eller målgruppens företrädares deltagande i projektplanering och verksamhet

4. Projektets erfarenheter dokumenteras och sprids

5. Projektets överlevnad efter Arvsfondens stöd

6. Kompletterande information till projektbudgeten

Bilagor:

I. Handikappförbundens och ILI:s avsiktsförklaring

II. Om Rättighetsnätverket

III. Presentation av de experter som stöder projektet inkl. rekommendationsbrev

IV. Presentation av de experter som ingår i den rådgivande gruppen

1.1 Bakgrund

Förstudien Med lagen som verktyg som finansierades av Arvsfonden kom fram till följande lägesbeskrivning.

Gapet i levnadsförhållanden samt ökad medvetenhet om diskriminering ökar intresset för mänskliga rättigheter

Rättigheter för individer och grupper har på senare tid kommit allt mer i fokus, bland annat genom FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, genom EU-direktiv och förändringar i den nationella lagstiftningen, konstaterar Nordiska Handikappolitiska Rådet[1]. Intresset för rättigheter kan ses som en följd av ojämna levnadsförhållanden och en ökande medvetenhet bland människor med funktionshinder om förekomsten av diskriminering.

Återkommande levnadsundersökningar har funnit ett betydande gap i levnadsförhållandena mellan personer med funktionsnedsättningar och resten av befolkningen. Det gäller bl a fysisk och mental hälsa, utbildning, levnadsstandard och deltagande i samhället.

”Inom alla de prioriterade politikområdena har grupper av personer med funktionsnedsättning sämre förutsättningar och lägre grad av delaktighet jämfört med övrig befolkning. Det är problematiskt ur ett rättighetsperspektiv. Det är också slöseri med resurser när inte alla människors kompetens och engagemang tas tillvara.” Handisam[2]

”Sverige är segregerat. Men det nationella högmodet förhindrar oss att se det. Segregationen rör hela samhällslivet och berör hela livssituationen för människor med funktionshinder.”

Tidigare Handikappombudsmannen Lars Lööw (hädanefter HO)[3]

”Social rättvisa kräver både omfördelning och erkännande. Rättvisan fungerar inte utan både och. Idealet vore att välfärdsstaten behåller sin effektiva omfördelning samtidigt som MR öppnar upp rätten och samhället för människor med funktionshinder.” Andreas Pettersson[4]

Flera undersökningar[5] visar att många människor med funktionsnedsättning upplever att diskriminering åtminstone delvis förklarar gruppens sämre levnadsförhållanden. I en undersökning anger en majoritet av de tillfrågade personerna med funktionsnedsättningar att de utsatts för diskriminering ett flertal gånger. Endast en dryg tredjedel av de som ingick i undersökningen valde att beskriva det jobbigaste de upplevt och närmare hälften av dessa uppgav att man inte gjort något åt det hela. Det vanligaste skälet till inaktivitet var att man inte ansåg att det var någon idé, att man inte orkade eller att man vant sig vid att bli diskriminerad. En annan orsak var att man inte visste vad man skulle göra eller vart man skulle vända sig.[6]

Det räcker inte med nationella och internationella styrdokument för att förverkliga lika rättigheter

Funktionsnedsatta medborgare diskrimineras trots att internationella och nationella styrdokument har länge fastslagit deras rätt till lika villkor i åratal.[7] Enbart informations- och utbildningsinsatser är inte tillräckliga för att rättigheterna i dessa dokument ska efterlevas. I intervjuer med representanter för funktionshinderorgani-sationer som genomfördes under projektets förstudie påpekades exempelvis att hänvisning till FN Konventio-nen och andra rättighetsregleringar inte noterades av de svenska rättsinstanserna. Trots att man i ärendena alltid hänvisade till FN Konventionens tillämpliga artiklar nämndes FN Konventionen i domskälen inte en enda gång. Det behövs juridisk expertis och svensk rättspraxis för att implementera styrdokumentens rättigheter.

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar[8] är sedan årsskiftet en form av diskriminering enligt diskrimineringslagen och kan drivas av den enskilde i domstol. Lagen medger många undantag från

tillgänglighetskraven och förväntas leda till många prövningar i domstol vilket förutsätter juridisk expertis på området.

”En fungerande, kunnig och tillgänglig rättskedja är en förutsättning för att dessa rättigheter ska säkerställas också för personer med funktionsnedsättning.” ... ”Dessutom måste ett stort antal aktörer öka sin kompetens.” Handisam[9]

Juridiska experter som stöder vår ansökan understryker behovet av juridisk expertis i arbetet mot diskrimineringen (de följande citaten finns i stödbreven i Bilaga). Professor Lex Frieden: ”... Historien är full med exempel på hur framåtriktad lagstiftning åtföljs av likgiltighet eller okunskap av lagen”. Därför behöver funktionshinderrörelsen och juristkåren enligt Shuaib Chalklen, FN:s Special Rapporteur on Disability ”ökad medvetenhet och specialistkompetens på de rättsliga aspekterna på funktionshinderområdet för att försvara funktionsnedsattas mänskliga rättigheter.” Försvaret av funktionshinderrätten kräver enligt juridikprofessor och ledamot i FN:s Kommittee för funktionsnedsatta människors rättigheter Theresia Degener ”färdigheter, uthållig energi och kunskap vilket förutsätter adekvata resurser”.

Staten och det civila samhället har ett gemensamt ansvar

Alla experter som stöder vår ansökan[10] åberopar i sina stödbrev FN-Konventionens krav på partnerskap mellan statliga organ och det civila samhället i Artikel 4 och Artikel 33.[11] De svenska experterna anför dessutom att Diskrimineringsombudsmannen (hädanefter DO) inte förmår driva ett större antal rättsfall på funktionshinder-diskrimineringsområdet och att det dessutom vore olämpligt om staten ensamt bekämpade funktionshinder-diskrimineringen. Anders Karlsson (Bilaga), jurist med mångåriga erfarenheter hos dåvarande Handikappombudsmannen (HO), argumenterar exempelvis att DO är en relativt liten myndighet som varken har resurser eller möjlighet att se till att alla överträdelser av lagen blir uppmärksammade och sanktionerade. Dessutom ifrågasätter Karlsson det rimliga och det lämpliga i att överlåta åt en enda statlig myndighet att arbeta mot all diskriminering i samhället.

Även DO poängterar det gemensamma ansvaret. I debattartikeln Bättre möjligheter att driva diskrimineringsärenden som publicerades 2012-06-26 i samband med DO:s rapport till regeringen anförs:

Internationella erfarenheter från länder som Kanada, Storbritannien, USA och Nederländerna visar att kombinationer av starka likarättsmyndigheter och starka aktörer i det civila samhället, som även kan ge juridiskt stöd när någon drabbas av diskriminering, driver på rättsutvecklingen i landet på ett positivt sätt, samtidigt som fler individer får upprättelse. I en skrivelse till regeringen föreslår nu DO att möjligheterna att driva diskrimineringsmål utreds. Bland DO:s förslag är:

• skapa en processfond från vilken enskilda eller föreningar kan söka pengar för att bekosta drivandet av viktigare diskrimineringstvister i domstol.
• förbättra villkoren för antidiskrimineringsbyråerna. Källa: Svenska Dagbladet[12]

Ett exempel på ett oberoende civilsamhällesorgan som arbetar bredvid en statlig myndighet mot funktionshin-derdiskriminering finns i Israel. I Bilaga berättar Bizchuts[13] direktör Esther Sivan och den israeliska Commissioner for Equal Rights of People with Disabilities, Israel Ministry of Justice, Ahiya Kamara[14] hur deras repektive organisationer kompletterar varandra när det gäller medvetandehöjande aktiviteter, geografiska områden och möjligheter att gå till domstol.

Det behövs verksamheter som specialiserar sig på funktionshinderdiskriminering

Diskriminering pga funktionsnedsättning, hudfärg, kön, ålder, etnisk bakrund, sexuell orientering eller religion påverkar individen och gruppen genom olika mekanismer och behandlas i olika lagar. För att bygga juridisk expertis på en viss diskrimineringsgrund behövs en kritisk massa med rättsfall gällande just denna grund. Generella verksamheter - statliga eller privata - som arbetar med alla diskrimineringsgrunder samtidigt har svårt med att utveckla specialistkompetens på funktionshinderområdet. Den bedömningen gör exempelvis juridikprofessor Theresia Degener som även är ledamot i FN:s Kommittee för funktionsnedsatta människors rättigheter:

“Experiences with mainstream civil rights and anti-discrimination organizations in various EU countries and North America give testimony that disability is hardly addressed by these organizations. They often lack expertise and experience in this field. This is why disabled peoples’ organizations need to be enabled to become legal stake holders and network with mainstream civil rights or human rights organizations.” (Se hennes rekommendationsbrev i Bilaga)

Eftersom svenska icke-statliga diskrimineringsbyråer inte har drivit nämnvärt många funktionshinderdiskrimine-ringsfall i rätten, borde funktionshinderrörelsen ta en ledande roll i arbetet mot strukturell diskriminering med hjälp av egen expertis, driva strategiska rättsfall och utarbeta lagförslag utifrån sin egna agenda.

Den svenska funktionshinderrörelsen behöver juridisk spetskompetens om diskrimineringsfrågor

Juridisk kompetens inom funktionshinderrörelsen finns närmast uteslutande på socialtjänst- och socialför-säkringsärenden och avser individuella rättigheter till sociala förmåner. Det intrycket fick vi under förstudiens intervjuer med funktionshinderorganisationer samt verksamhetsberättelser, pressmeddelanden, informations-material m.m. Detta bekräftas av bl a Lars Lööw, Handikappombudsman 1999-2006:

”Som handikappombudsman kunde jag också konstatera att väldigt få verksamma jurister och den samlade svenska funktionshinderrörelsen till stor del saknade kunskap om den nya lagstiftningen kring diskriminering. Samma sak var det med den konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning som arbetades fram under början av 2000-talet.” Lars Lööw i Bilaga

Därmed har den svenska funktionshinderrörelsen haft dålig beredskap för att använda lagen som verktyg för att försvara gruppens medborgerliga rättigheter mot strukturell diskriminering. Detta trots att rättighetstänkandet, det juridiska synsättet, lagar och domstolar har fått tilltagande tyngd inom EU och trots att den av Sverige ratificerade FN konventionen i teorin ger möjligheten att bygga upp rättspraxis så att konventionens rättigheter skulle kunna bli verklighet i Sverige.

Verktygen finns, men kompetensen saknas att använda dem. ILI:s projekt är tänkt att tillföra kompetensen.

Arvsfondens prioriteringar och projektets inriktning

Bland regeringens prioriteringar för Arvsfondens arbete är

Förverkligandet av FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning[15]

Konventionen innehåller en lista över mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning som den svenska staten har förpliktat sig att efterleva ”to the maximum of its available resources” (Artikel 4.2 i Konventionen). Listan föreskriver staterna på vilka områden och på vilka sätt det dagliga livet och ställningen i samhället ska förbättras för personer med funktionsnedsättning.

Den planerade verksamheten bidrar till att Konventionen och lagar som reglerar funktionsnedsatta personers rättigheter blir bättre kända bland personer med funktionsnedsättning och allmänheten, åberopas i svensk domstol och översätts till svensk rättspraxis så att funktionsnedsatta människors rättigheter lättare ska kunna infrias. Konventionen framhäver det civila samhällets rätt och ansvar för att aktivt delta i Konventionens implementering och uppföljning och stöder därmed vår planerade verksamhet i flera artiklar[16].

I sitt rekommendationsbrev för vår ansökan poängterar FN:s Special Rapporteur Mr. Shuaib Chalklen: ..”There is a need among the legal fraternity and among organisations of persons with disabilities for greater awareness and specialised legal expertise in the rights of persons with disabilities as citizens as well as a dire need for greater commitment to promoting and respecting the rights of people with disabilities” ... ”For these reasons activities such as the one proposed by the Independent Living Institute aiding state parties in their efforts to implement the UNCRPD are to be promoted by state parties as an efficient and necessary complement” (se hela brevet i Bilaga). I sitt referensbrev (se Bilaga) anser Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter 2006-2012, med hänvisning till vårt planerade projekt ”Min bedönmimg är att detta är ett utmärkt initiativ. FN-konventionen ger en möjlighet att ändra attityder och tillerkänna personer med funktionshinder en egen roll i försvaret av sina rättigheter.”..”Projektet skulle kunna bli ett värdefullt inslag i strävandena att förverkliga ambitionerna i.FN-Konventionen”.

Demokrati och delaktighet[17]

Projektet ska ge den enskilde och funktionshinderrörelsen konkreta möjligheter att utkräva funktionsnedsatta människors rättigheter och på så sätt bidra till implementeringen av FN Konventionens och Riksdagens handikappolitiska mål[18] och övriga regleringar och därmed främja den demokratiska utvecklingen.

Som stöd för vår ansökan skriver Professor Theresia Degener, Ledamot i FN:s Kommittee för funktionsnedsatta människors rättigheter, ..”the human rights model of disability which has been codified by the CRPD requires a paradigm change in national, regional and international disability policy. Its rights-based approach requires stake holders to use law as a tool to transform society and to focus on the prevention of human rights violations against disabled persons. The medical model of disability has often served as a veil to mask these grievances. The human rights model of disability paves the way for regarding and treating disabled persons as citizens with equal rights. This paradigm shift requires not only new laws and policies, it also demands that disabled persons and their organizations become agents in law making, strategic litigation and public rights education.” ...”I am convinced the project Med Lagen Som Verktyg will greatly help to combat disability based discrimination and human rights violations against disabled persons in Sweden.” (Se hela brevet i Bilaga)

Egen kraft[19]

Projektet syftar till att ge personer med funktionsnedsättningar och deras organisationer verktyg för att försvara sina rättigheter bl a på arbetsmarknaden, i skola, utbildning och fritid. Genom att använda juridiken kan de påverka rättspraxis och på sikt förbättra levnadsvillkoren även för andra personer med funktionsnedsättningar.

Tidigare Handikappombudsmannen och ordförande i Handikappförbunden juristen Lars Lööw beklagar i sitt stödbrev bristen på juridisk spetskompetens inom handikapprörelsen, påpekar myndigheternas begränsningar i försvaret av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och välkomnar vårt initiativ som en fortsättning av den svenska folkrörelsetraditionen: ..”Jag är övertygad om att en struktur för att bevaka medborgerliga fri- och rättigheter kan vara ett viktigt redskap för att bryta den cementerade situation av segregation vi har idag. Jag är också övertygad om att Independent Living Institute är en organisation med rätt grund för att genomföra ett sådant projekt.” (Se stödbrevet i Bilaga)

1.2 Målgrupp

Målgruppen är

• enskilda människor med funktionsnedsättning som känner sig negativt särbehandlade
• förtroendevalda och kanslipersonal hos funktionshinderorganisationer och andra människorättsorganisationer som möter personer med funktionsnedsättning som blivit diskriminerade
• jurister och juridikstuderande som i sitt yrke möter personer med funktionsnedsättning vars mänskliga rättigheter kränkts.
  
  

Ytterst bidrar projektet till en förbättring av livsvillkoren för alla personer med funktionsnedsättning genom att bidra till minskad strukturell diskriminering och minskad negativ särbehandling p g a funktionsnedsättning.

Att ange exakta uppgifter om hur många personer projektet kommer att påverka är svårt. I metoddelen (avsnitt 1.4) ges visserligen uppskattningar om hur många personer som kan beröras av projektets olika aktiviteter. Men att känna sig negativt särbehandlad är inte enbart en fråga om kännedom om ens rättigheter och enskilda kränkande händelser. Minst lika viktigt är huruvida man ser sig som en medborgare som alla andra och i vilken grad man har befriat sig från omgivningens vanliga attityd att en funktionsnedsättning innebär undantag från medborgarskapets skyldigheter och rättigheter. I det avseendet förväntas projektet bidra till en bredare medvetandegörandeprocess för många personer.

1.3 Mål

Den planerade verksamheten ska bidra till att

• möjligheterna för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar att delta i samhället på lika villkor förbättras genom att den svenska diskrimineringslagen, FN-konventionen och andra internationella styrdokument efterföljs bättre
• juridisk expertis och medvetenhet om funktionshinderdiskriminering och –rättigheter ökas bland personer med funktionsnedsättning, deras organisationer och juristkåren
• negativ särbehandling av personer med funktionsnedsättningar minskas genom att svensk rättspraxis utvecklas mot de nationella och internationella styrdokumentens intentioner
• skyddet av funktionsnedsatta människors rättigheter förbättras genom att utarbeta och förankra lagförslag

Mätbara mål

Den planerade verksamheten ska

• ge gratis information och rådgivning till enskilda angående deras rättigheter och möjligheter till upprättelse vid negativ särbehandling
• förmedla kontakt mellan enskilda personer med funktionsnedsättning och utomstående jurister som åtar sig rättsfall på pro bono bas under samordning av den planerade verksamheten
• öka, samla och sprida juridisk expertis om funktionshinderdiskriminering och dess bekämpning med hjälp av nyhetsbrev, online guider med tips och råd, analyser, utbildningar, seminarier och föredrag
• erbjuda praktikplatser till juridikstuderande och andra med relevant bakgrund.

Avgränsning

Den planerade verksamheten driver inga egna rättsfall utan förmedlar och samordnar med utomstående jurister som åtar sig rättsfall på pro bono bas. (Se avsnitt 1.4 a nedan om rollfördelning med den ideella föreningen Med lagen som verktyg).

1.4 Metod

a) Försvara och öka tillämpningen av gruppens fri- och rättigheter

Kostnadsfri information och rådgivning

Personer som känner sig diskriminerade på grund av sin funktionsnedsättning ska få kostnadsfri information om sina möjligheter att utkräva sin rätt. Informatör/rådgivare och juridikstuderande som praktikanter ska, efter utbildning genom projektledaren, kunna svara eller, vid behov, hänvisa till jurister inom nätverket. Ärenden dokumenteras. Återkommande frågor och svar sammanfattas i online guider (se nedan). Vi räknar med en uppdämd efterfrågan på infomation och rådgivning.

Projektet kommer inte att arbeta med rådgivning i enskilda ärenden eller förmedling av pro bono juriststöd.

Informationsfunktionen upplyser om funktionsnedsatta människors rättigheter, endast allmänt, utan att ta ställning till, kommentera eller ge råd i enskilda ärenden. Rådgivaren hänvisar till

- offentliga handlingar, exempelvis befintliga domar som projektet planerar att återge i full-text på sin hemsida,

- de på hemsidan sammanställda analyser, kommentarer och slutsatser för rättspraxis som projektets jurist och andra skrivit om dessa domar

- anmälningstjänsten på projektets hemsida där man kan söka bland anmälda ärenden och deras uppföljning.

Projektets rådgivare kan hänvisa enskilda som känner sig diskriminerade till den ideella allmännyttiga föreningen Med lagen som verktyg för råd i sitt enskilda ärende.

Föreningen – inte Arvsfondprojektet – kan förmedla kontakt mellan enskilda som känner sig diskriminerade och jurister som anmält sitt intresse hos Föreningen att arbeta pro bono. I övrigt förutses inget direkt samarbete mellan Arvsfondprojektet och Föreningen.

Anmälningstjänsten

Projektet underlättar att kräva sin rätt med hjälp av en webbaserad anmälningstjänst. Där svarar man på frågor genom att klicka på förformulerade meningar. Anmälningarna, med anmälarens tillåtelse, blir offentliga och sökbara i anmälningstjänstens databas och slussas vidare till DO och i förekommande fall till Byggnadsnämnden. På så sätt dokumenterar projektet funktionshinderdiskrimineringens art och utsträckning och fångar upp fall som lämpar sig för att prövas i domstol. En prototyp av anmälnings-tjänsten har drivits av Independent Living Institute sedan några år. (http://anmalningstjansten.independentliving.se). Tjänsten behöver anpassas till projektet. Under senaste året har antalet anmälningar i genomsnitt varit mellan en och två anmälningar i månaden. Efter en ny lansering med en uppdaterad hemsida och efter tillägget till Diskrimineringslagen angående tillgänglighet som trädde i kraft i januari 2015 räknar vi med många fler. Dessutom kommer den nya ideella föreningens och det planerade Arvsfond-projektets verksamhet sprida kännedom om tjänsten avsevärt.

Samarbete med den allmännyttiga ideella föreningen Med lagen som verktyg

Föreningen riktar sig till personer med funktionsnedsättningar vars mänskliga rättigheter har kränkts. Föreningens syfte är att bidra till rättspraxis genom att bl a pröva diskrimineringslagens senaste tillägg som klassar brist på tillgänglighet som diskriminering. På så sätt illustreras den enskildes rättigheter med konkreta exempel vilket ger tydliga signaler till personer med funktionsnedsättningar och övriga aktörer. Jurister inom vårt nätverk – inte Arvsfondprojektets personal - kommer att företräda enskilda i rätten på pro bono bas. (Se listan över jurister i Rättsnätverkets Bilaga). Det planerade Arvsfondprojektet kommer alltså inte bekosta några rättegångskostnader. Fall av strategisk betydelse prioriteras i samråd mellan den ideella föreningen, det planerade Arvsfondprojektet och människorättsorganisationer. Dokumentation och analyser av dessa fall sprids via det planerade Arvsfondprojektets nyhetsbrev, analyser, guider, utbildningar och pressmeddelanden.

Det planerade Arvsfondprojektet och den nystartade ideella föreningen kompletterar varandra: Den ideella föreningen har som uppgift att hjälpa medlemmarna att utkräva sina rättigheter som personer med funktionsnedsättningar, testa befintlig lagstiftning och bidra till rättspraxis med hjälp av sin Processfond (som finansieras av medlemsavgifter, donationer och inkomster i form av delade skadestånd och förlikningsbelopp.) Arvsfondprojektet, som inte kommer att driva fall, ska samla, dokumentera, analysera och utvärdera dessa och andra rättsfall för att sprida lärdomarna genom guider, utbildningar och praktikanter (se avsnitt 1.4 b). Beträffande medlemsantal i den ideella föreningen räknar vi med upp till 500 personer och organisationer efter 3 år. När det gäller framtida rollfördelning, se avsnitt 5 nedan.

Förtydligande gällande roll- och ansvarsfördelning mellan Arvsfondprojektet (ILIs ansvar) och föreningen MLSV.

Föreningen - inte Arvsfondprojektet - bekostar eventuella rättegångskostnader ur sin Processfond för att underlätta för medlemmar att kräva sina rättigheter som personer med funktionsnedsättning, om nödvändigt, i domstol. Föreningen Med lagen som verktyg är en fristående medlemsorganisation med egen verksamhet, stadgar och ekonomi. Arvsfondprojektet och föreningen förväntas ha ett nära samarbete. Föreningens medlemmar anmäler diskriminerande verksamheter och prövar rättsfall i domstol om nödvändigt. Föreningen bekostar eventuella rättegångskostnader med pro bono jurister och processfonden som i sin tur byggs upp med medlemsavgifter, donationer och delar av eventuella inkomster i form av skadestånd eller kontant förlikning. Föreningen Med lagen som verktyg försvarar funktionsnedsattas mänskliga rättigheter med hjälp av rätten och rättspraxis. Arvsfondprojektet bygger, samlar, sprider och förmedlar juridisk spetskompetens på funktionshinderområdet.

Dra lärdomar från och påverka lagstiftningsprocessen

När verksamhetens arbete pekar ut otydligheter i svensk lagstiftning, diskuteras, utarbetas och förankras lagförslag inom verksamhetens nätverk, framför allt inom funktionshinderrörelsen, med juridikforskare och parlamentariker. Syftet är att förbättra skyddet av funktionsnedsatta människors rättigheter. Våra förebilder här är en rad utländska organisationer som med framgång har kunnat bygga upp juridisk spetskompetens och påverkat lagstiftning. Det mest kända exemplet är USA:s DREDF, Disability Rights Education and Defense Fund från 1990 som hade en nyckelroll i tillkomsten och utformningen av Americans with Disabilities Act (ADA), USA:s omfattande och långtgående antidiskrimineringslagstiftning.

b) Samling och spridning av juridisk kunskap om funktionshinderdiskriminering

Guider för enskilda personer med funktionsnedsättning och jurister

Återkommande frågor i rådgivningsverksamheten (se ovan) samt rättsfall utanför projektet - exempelvis ärenden som drivs av den allmännyttiga ideella föreningen - dokumenteras, analyseras och kommenteras i online guider som sammanfattar rättsläget och lärdomar på vissa delområden (exempelvis tillgänglighet). Guiderna är tänkta för personer med funktionsnedsättning som känner sig diskriminerade och för jurister som bistår dem. Allt arbete inom projektet dokumenteras och utvärderas periodiskt. Eftersom guiderna kommer vara lättillgängliga och kostnadsfria på nätet, räknar vi med besökssiffror på flera hundra personer i månaden efter tre år.

Online referensbibliotek och faktabas

Lagtexter, relevanta domar, utredningar och forskningsrapporter kommer att finnas tillgängliga på projektets hemsida. Förebilden är Assistanskoll (http://assistanskoll.se/Lagar-personlig-assistans.html), ett ILI-projekt med tidigare Arvsfondfinansiering. Samlingen är tänkt att tjäna människor som upplever kränkning av sina rättigheter och deras juridiska ombud. Efter tre år räknar vi med att flera hundra personer i månaden besöker referensbiblioteket.

Spridning via hemsida, nyhetsbrev, pressmeddelanden och artiklar

Förutom referensbiblioteket och faktabasen kommer hemsidan ha nyhetsbevakning med artiklar, intervjuer, analyser, aktuella rättsfall m m. Medlemmarna i nätverket och övriga aktörer får ett nyhetsbrev med sammanfattningar av hemsidans senaste publiceringar. Materialet erbjuds även till tidskrifter inom funktions-hinderrörelsen, branschtidningar och allmänna medier för att öka medvetenhet och kunskap kring funktionshinderdiskriminering inom målgruppen (se ovan) och allmänheten. Även här är ILI:s projekt Assistanskoll (http://assistanskoll.se/) en förebild. Vi förväntar oss flera hundra privatpersoner och ett hundratal juristbyråer som nyhetsbrevprenumeranter efter tre år.

Erfarenhetsutbyte och seminarier

I återkommande seminarier med jurister verksamma på funktionshinder- och andra MR-områden utvärderas erfarenheter från rättsfall, diskuteras metoder och kommenteras lagstiftningen. Vi räknar med ett stigande antal deltagare i dessa evenemang varje år upp till det tredje året då vi siktar på ett 100-tal deltagare sammanlagt.

Skräddarsydda föredrag och utbildningar

Inom verksamheten erbjuds skräddarsydda föredrag och utbildningar samt studiematerial till relevanta yrkesgrupper exempelvis personalchefer, fastighetsägare, ombudsmän och fackliga representanter, juridikstuderande m m som hålls av verksamhetens personal eller utomstående experter. Efterfrågan här är svår att förutse, men med tanke på det nya tillägget om tillgänglighet i Diskrimineringslagen kan det röra sig om sammanlagt ett hundratal personer som deltar under tredje året, ett stigande antal under föregående år.

Samarbete med juridiska institutioner

Juridiska Institutionen, Stockholms universitet, har bjudit in projektet för medverkan i kursen Equality Law för höstterminen 2014 om bl a funktionshinderdiskriminering, lagstiftning och dess implementering. (Se stödbrev och inbjudan av professor Laura Carlson, Stockholms universitet i Bilaga). Även Andreas Pettersson, Juridiskt forum, Umeå universitet, önskar ett samarbete med projektets medarbetare för kursen Humanjuridik. 15 hp, för juristprogrammets termin 8 och nya MR-relaterade kurser under utveckling.( Se brevväxlingen i Bilaga). På det sättet vill vi öka blivande juristers medvetenhet och kunskap om funktionshinderdiskriminering. Vi räknar med att kunna nå ungefär 50 juridikstuderande under tredje projektåret, ett stigande antal under föregående år.

Praktikanter

Juridikstuderande och andra intresserade med lämplig bakgrund erbjuds praktik inom verksamheten under handledning av projektledaren och föreslås teman och material för skriftliga arbeten i samarbete med bl a juridiska institutioner. Så samlas och sprids medvetenhet och juridisk kompetens om funktionshinderdiskrimi-nering bland blivande jurister. Vi förväntar oss upp till fem praktikanter om året.

c) Nätverksbygge, förankring och samarbete med andra aktörer

Projektets eget nätverk

Verksamheten bygger ett nätverk inom målgruppen (se 1.2 ovan) med fokus enbart på funktionshinder-diskriminering. Nätverket hålls ihop bl a med projektets hemsida och vår anmälningstjänst (se 1.4 a) ovan), nyhetsbrev, seminarier och utbildningar. Viktiga deltagare i verksamhetens nätverk är de individer, lokala grupper i landet och funktionshinderföreningar som engagerade sig för Marschen för tillgänglighet; medlemmar i den nyligen startade allmännyttiga ideella föreningen Med lagen som verktyg; forskare vid några juridiska institutioner som vi har kontakt med (se 1.4 b) ovan); jurister och juristbyråer som visat intresse för funktionshinderdiskriminering (se Bilaga).

Representanter från svenska funktionshinder- och andra människorättsorganisationer inbjuds att ge råd om vilka fall som borde drivas rättsligt. Projektet kommer att ha lämplig form av kontakt även med Diskrimineringsombudsmannen för att diskutera rättsutvecklingen gällande funktionshinderdiskriminering.

Projektets styr- och referensgrupp, Handikappförbunden, Lika Unika, övriga funktionshinderförbund, antidiskrimineringsbyråer samt andra intresseorganisationer inbjuds till regelbundna samtal och seminarier för ömsesidigt informations- och erfarenhetsutbyte.

Projektets expertgrupp

10 svenska och utländska juridiska experter på funktionshinderdiskriminering har hittills velat gå med i projektets expertgrupp som ger råd angående verksamhetens strategi (se namnlistan i Bilaga).

Rättsnätverket

Den planerade verksamheten är tänkt som del av det Rättsnätverk som ILI och andra människorättsorgani-sationer har bildat (se debattartikeln i UNT 2013-07-05 i Bilaga för Rättsnätverkets syfte, metoder och initiativtagare). Rättsnätverket ska motarbeta diskriminering på alla grunder. Inom Rättsnätverket har vårt projekt goda möjligheter att öka intresset och juridiska kunskaper om funktionshinderdiskriminering, att få råd och stöd för vår verksamhet bl a i form av erfarenhetsutbyte och juridiska arbetsinsatser och att sprida projektets resultat. Rättsnätverket har spridit en enkät bland jurister och människorättsorganisationer. Efter enbart några veckor hade redan två dussin jurister anmält sitt intresse för att ingå och bl a driva pro bono rättsfall (se enkäten i Bilaga).

2. Projektet är nyskapande och utvecklande

Rättighetsperspektivet främjas

Projektet bidrar till att nationell lagstiftning, exempelvis diskrimineringslagens nya tillägg om tillgänglighet och internationella styrdokument som FN-Konventionen omvandlas till rättspraxis och på sikt förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Med hjälp av projektet kan personer med funktionsnedsättning själva på egen kraft kräva sin rätt till deltagande och inkludering som medborgare. Därmed främjas rättighetsperspektivet på detta område som länge dominerats av ett humanitärt och välgörenhetsinriktat synsätt.

Funktionsnedsattas sämre levnadsförhållanden ses som ett resultat av strukturell diskriminering.

Funktionshinderrörelsen börjar se gruppens ställning i samhället som en demokrati- och medborgarskapsfråga. Slutsatsen blir då att diskriminering och människorättskränkningar inte kan avskaffas enbart genom kompen-satoriska individinriktade stödåtgärder som exempelvis bostadsanpassning eller bilstöd. Den politiska processen som ledde till den statliga utredningen Bortom fagert tal[20] som föreslog att bristen på tillgänglighet skulle klassas som diskriminering och funktionshinderrörelsens protest mot regeringens långa tystnad (exempelvis Torsdagsaktionen) har ökat intresset hos rörelsen för juridiska verktyg mot människorätts-kränkningar. Det nya tillägget till diskrimineringslagen aktualiserar behovet av juridisk spetskompetens eftersom det möjliggör att enskilda och civilsamhällesorgaisationer kan driva fall i domstol. Lagförslaget medger många undantag från tillgänglighetskraven och förväntas leda till många prövningar i domstol vilket förutsätter juridisk expertis på området.

Juridiken betraktas som ett verktyg för implementering av mänskliga och medborgerliga rättigheter

Juridiken har hittills använts av den svenska funktionshinderrörelsen mest i socialtjänstlags- eller socialförsäk-ringsärenden. Att ta diskrimineringsfall med anknytning till funktionsnedsättning till domstol har varit ovanligt i Sverige vilket kan ses i förstudiens kartläggning av funktionshinderrörelsens juridiska resurser och i stödbreven. Det planerade Arvsfondrojektet, som inte driver fall i rätten, samarbetar med den nya ideella föreningen Med lagen som verktyg som hjälper enskilda att åberopa lagar och prejudicerande rättsfall och driva strategiska ärenden i domstol – om nödvändigt – när deras rättigheter som personer med funktionsnedsättning kränkts. På så sätt kan rättspraxis utvecklas och Arvsfondprojektet kan sprida de resulterande juridiska kunskaperna samt kännedom om diskrimineringens påföljder.

Projektet bör ses som utbildningsinsats med hög multiplikatoreffekt

Under sina tre år ska projektet öka medvetenheten och juridiska kunskaper kring funktionshinderdiskriminering bland målgruppen och testa och utarbeta medel och metoder som lätt kan drivas vidare och kopieras av andra. Vi vill sätta igång motrörelser mot funktionshinderdiskriminering på bred front.

Projektet är knutet till det nya Rättsnätverket

Projektet ingår i det nystartade Rättsnätverket (se beskrivning i 1.4 c) ovan).

Projektet har påbörjat samarbete med den allmännyttiga ideella föreningen Med lagen som verktyg

Föreningen - inte Arvsfondprojektet - bekostar eventuella rättegångskostnader ur sin Processfond för att underlätta för medlemmar att kräva sina rättigheter som personer med funktionsnedsättning, om nödvändigt, i domstol. (Se beskrivning av Processfonden i 1.4 a) ovan och 5. nedan).

Projektförslaget har fått starkt stöd av juridiska experter

Hittills har 22 svenska och utländska juridiska experter på området kommenterat och ställt sig bakom projektförslaget. (Se deras brev i Bilaga).

Projektet har tillförsäkrats expertstöd av ett rådgivande nätverk

Svenska och utländska juridiska experter på funktionshinderdiskriminering är beredda att ingå i ett rådgivande nätverk kring den planerade verksamheten. (Se namnlistan i Bilaga).

Projektet har påbörjat samarbete med juridiska institutionen vid Stockholms och Umeå universitet

Juridikprofessorer inom det planerade rättsnätverket kan använda aktuella rättsfall i undervisningen, bjuda in verksamhetens jurist för föreläsningar och rekommendera verksamheten som praktikplats för juridikstuderande (se 1.4 b) ovan).

Projektet hjälper DO sprida kännedom om funktionshinderdiskrimineringens utsträckning och rättsliga följder

Bl a används internet, nyhetsbrev och sociala medier för att sprida kännedom om kränkningar av funktionshindrade personers rättigheter, om aktuella rättsfall och deras utgång. Som DO påpekade i sitt stödbrev kan projektet stödja DO genom att bidra till utbildning om diskriminering av handikapprörelsen, jurister och allmänheten. (se Bilaga)

Skillnaden mellan det planerade projektet och information på DO:s hemsida.

DO:s hemsida är i många avseenden ett föredöme med sin diskussion om vad som kännetecknar diskriminering (exempel från alla diskrimineringsgrunder), sammandrag och heltext av 16 domar, nedladdningsbara blanketter för att fylla i, skriva ut och sända anmälningar till DO med vanlig post.

Till skillnad från DO ska dock Arvsfondprojektet fokusera enbart på funktionshinderdiskriminering och

- publicera anmälningar av diskriminerande verksamheter på hemsidans sökbara anmälningstjänst – avidentifierade och enbart efter anmälarens uttryckliga medgivande - och ge hemsidans besökare en bild av anmälningarnas art och eventuella påföljder.

- analysera rättsfall, dra slutsatser för rättspraxis och sammanfatta resultatet i guider avsedda för personer med funktionsnedsättningar, deras organisationer och juristkåren. Hemsidans guider illustrerar rättigheter med konkreta fall.

- ge ut ett nyhetsbrev med hemsidans senaste uppdateringar av anmälningar, rättsfall och deras implikationer för rättspraxis. Nyhetsbrevet är ett tänkbart medium för att få igång modererade diskussioner om rättsfall och lagstiftning.

Projektet använder en webbaserad anmälningstjänst

Anmälningstjänsten underlättar anmälningar av diskriminerande verksamheter och dokumenterar diskrimineringens förekomst och art i en publik databas (se 1.4 a) ovan).

Projektet engagerar medlemmarna hos de deltagande funktionshinderförbunden

De deltagande funktionshinderförbundens hemsidor kan länka till anmälningstjänsten, dess databas och till projektets hemsida och resurser för att öka intresset för diskrimineringsbekämpning.

Projektet erbjuder juridikstuderande praktikplatser

Att anlita juridikstuderande praktikanter är ett sätt att öka medvetenhet och juridisk kunskap om funktionshinderdiskriminering och –rättigheter bland blivande jurister. Praktikanter arbetar under projektledarens handledning med exempelvis research och andra förarbeten. (Se brevväxlingen i Bilaga med Andreas Pettersson, Juridiskt forum, Umeå universitet angående intresset hos hans studerande). På det sättet ökas studerandes kunskap av och intresse för funktionshinderdiskrimineringsrätt. Praktikanter används i Sverige i diskrimineringsärenden redan idag med goda resultat bl av Apply Human Rights.

Projektet uppför ett register över pro bono jurister

När medlemmar i den ideella föreningen Med lagen som verktyg och andra människor med funktionsnedsättning känner sig negativt särbehandlade kan de använda sig av Arvsfondprojektets lista över juristbyråer med inriktning på mänskliga rättigheter som åtar sig ett begränsat antal rättsfall mot låga eller inga ersättningar. Pro bono-arbetet är ett vanligt inslag hos liknande verksamheter utomlands, bl a DREDF, USA och Bizchut, Israel. (Om pro bono-arbetets frammarsch i Sverige se artikeln i Juristen[21].) Rättsnätverket där ILI var med från starten, har en förteckning med två dussin juristbyråer som bl a kan tänka sig arbeta för projektet på pro bono basis.

Projektet har goda möjligheter att bli modell för andra länder

Flera juridiska experter påpekar i sina stödbrev för ansökan (se Bilaga) att projektet har goda utsikter att bli modell för andra länder. Se exempelvis:

· Europarådets Commisioner on Human Rights 2006-2012 Thomas Hammarberg: ”... Jag tror också att detta projekt kan bli stilbildande i andra länder och ytterligare markera den betydelse den svenska rörelsen har haft och fortfarande har när det gäller att påverka grundläggande attityder. Projektet skulle kunna bli ett värdefullt inslag i strävandena att förverkliga ambitionerna i FN-konventionen.”

· Professor Lisa Waddington, European Disability Chair in European Disability Law vid Maastricht University: “… This project could help to address the identified deficits, and become a model for action elsewhere in Europe.”

· San Yuenwah, Senior Advisor, Social Development Division, United Nations: “… It is hoped that the grant application of the Independent Living Institute will receive favorable consideration, particularly as the work generated will be of great interest and relevance not only for Sweden and Europe, but also for the Asian and Pacific region which has just commenced the Asian and Pacific Decade of Persons with Disabilities, 2013-2022, focusing on the theme of “Make the Right Real” in Asia and the Pacific.”

· Sid Wolinsky, Director of Litigation, Disability Rights Advocates, Berkeley, California: “… I believe in the need for such a project and expect that it will provide inspiration to the disability movement in Sweden – but also, in particular, the disability movement in other parts of Europe.”

3. Målgruppens eller målgruppens företrädares deltagande i projektplaneringen och verksamheten

Under projektets förstudie och under projektformuleringen har vi haft samarbete med STIL, DHR, RTP, LikaUnika, Handikappförbunden HSO, Apply Human Rights, de lokala antidiskrimineringsbyråerna och DO i seminarier, per korrespondens och telefon. Samarbetspartners deltog i diskussioner och beslut angående projektets avgränsning, planerade verksamhet och projektformuleringen.

Projektet är väl förankrat i målgruppen: medsökanden är bl a DHR, RTP och STIL. Dessa organisationer kommer i sin tur att sprida kännedom till sina medlemsförbund resp medlemmar.

4. Projektets erfarenheter dokumenteras och sprids

Förekomsten av funktionshinderdiskrimineringen dokumenteras med hjälp av anmälningstjänsten som är publik och sökbar i en online databas. För övrigt, se avsnitt 1.4 b) Samling och spridning av juridisk kunskap om funktionshinderdiskriminering.

Verksamhetens hemsida med sina nyheter, artikelserier och övriga resurser ska bli den självklara inkörsporten för alla som har ett intresse för funktionsnedsatta människors rättigheter och dessa rättigheters försvar. En av förebilderna i detta avseende är hemsidan för ILI:s projekt Assistanskoll som tidigare fått Arvsfondens stöd.

5. Projektets överlevnad efter Arvsfondens stöd

Uppbyggnadsfasen är arbetsintensiv, kostnaderna minskar betydligt efter tre år

Den planerade verksamhetens första tre år är arbetsintensiva: bygga hemsidan, anmälningstjänsten, nyhetsbrev och faktabas m m; utarbeta arbetsrutiner för och utbilda journalist, rådgivare, praktikanter; bygga upp kontaktnätet med jurister, juridiklärare, människorättsorganisationer m m; etablera samarbetsrutiner med föreningen Med lagen som verktyg och dess processfond – allt detta startas upp och byggs ut under de första tre åren men behöver betydligt mindre resurser att upprätthållas därefter.

Föreningen Med lagen som verktyg finansierar utbyggnaden av rättspraxis

Föreningen bildar sin Processfond med medlemsavgifter och donationer från stödmedlemmar och andra. Dessutom antogs vid föreningens första årsmöte den 31 mars 2015 ett avtal mellan föreningen och medlemmarna. Enligt det ska medlemmarna kunna anmäla kränkningar och få sina fall prövade i rätten utan att behöva riskera några kostnader i samband med juristhjälp eller egna eller motpartens rättegångskostnader (när man förlorar). Processfonden ska helt stå för sådana kostnader om ingen annan överenskommelse görs mellan föreningen och medlemmen. I gengäld förpliktar sig medlemmar att dela eventuella skadestånd eller kontanta förlikningar med föreningens Processfond. Ett ytterligare sätt att öka föreningens Processfond är s k gräsrotsfinansiering[22] där privatpersoner och organisationer ger finansiellt stöd på föreningens hemsida till strategiska rättsfall. Gräsrotsfinansiering som använder bl a sociala medier höjer samtidigt kunskap om funktionshinderdiskriminering hos allmänheten. På dessa sätt och med utomstående pro bono jurister bygger Föreningen rättspraxis – ekonomiskt oberoende av det planerade Arvsfondsprojektet, under och efter de första tre åren.

ILI:s fortsatta engagemang som garant

Under den tre-åriga projektperioden är ILI som projektägare ansvarig för verksamheten. För att försäkra att verksamheten motsvarar funktionshinderrörelsens behov och intentioner består projektets styrgrupp av representanter från stora förbund, såsom DHR, RTP och Independent Living-rörelsen.

Arvsfondprojektet kommer att utmynna i en slutkonferens där man presenterar och utvärderar de uppnådda resultaten, i synnerhet det stöd som jurister inom och utanför funktionshinderrörelsen fick av projektet i form av juridisk specialkomptetens om funktionshinderdiskriminering i konkreta rättsfall. Tillsammans med bl a de stora funktionshinderförbunden och andra människorättsorganisationer diskuteras även i vilken associationsform verksamhetens kunskaper, erfarenheter och kontakter bäst kan tillvaratas av hela funktionshinderrörelsen i framtiden. Om det är mötets mening är ILI beredd att ta ansvar för verksamheten även i fortsättningen.

Försäljning av utbildningar, föredrag, konsultuppdrag, nyhetsbrev, guider, sponsringsavtal

Verksamheten erbjuder utbildningar, föredrag och konsulttjänster till myndigheter, företag, juristbyråer och organisationer. Aktuella rättsfall och analyser av domar presenteras i ett nyhetsbrev som är kostnadsfritt för privatpersoner men inte för juristbyråer och myndigheter. Möjligheten till sponsringsavtal undersöks.

6. Kompletterande information till projektbudgeten

Se även 5. ovan om kostnader efter de tre projektåren samt om de kostnader som den ideella föreningen Med lagen som verktyg står för.

Projektorganisation

Styrgruppen

Projektets styrgrupp består av de medsökande organisationernas representanter.

Referensgruppen

I referensgruppen ingår företrädare för MFD, DO, Handikappförbunden samt människorättsorganisationer och erfarna jurister som är del av det nystartade Rättsnätverket. Referensgruppen diskuterar vilken typ av rättsfall som skulle kunna drivas för att fylla en kompletterande funktion till DO:s arbete och andra organisationers insatser.

Projektägare är ILI och verksamheten drivs av projektets sekretariat. Senast efter Arvsfondens stöd på tre år omvandlas verksamheten till en fristående juridisk person med representanter från funktionshinderförbund, människorättsorganisationer och övriga aktörer i styrelsen.

Sekretariatets funktioner

Verksamhetens funktioner sköts av sekretariatet samt utomstående jurister, praktikanter och en utbildad ekonom på konsultbasis. Sekretariatets omfattning i projektet är 3 heltidstjänster (medräknat praktikanter) som fördelas mellan flera personer på deltid i syfte att dels ta tillvara på specialistkompetens, dels möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att arbeta i projektet. Projektsekretariatets arbete stöds av styrgruppen och referensgruppen.

Sekretariatets juristfunktion

· verksamhetsledning, kontakt med styr- och referensgruppen, nätverksbygge

· samråd med utomstående juridisk expertis kring potentiella rättsfall

· samordnar informations- och rådgivningsverksamhet till enskilda som känner sig diskriminerade

· utbildar och handleder verksamhetens rådgivningsfunktion

· förmedlar och samordnar pro bono arbete från juristbyråer inom verksamhetens nätverk

· etablerar rutiner för handläggning av diskrimineringsfall

· rekryterar och handleder juridikstuderande som praktikanter

· överser arbetet med online diskrimineringsanmälningstjänsten

· författar tillsammans med journalistfunktionen guider för funktionshinderorganisationer, jurister och enskilda

· sammanställer dokumentation och analyser av rättsfall, rättsläget på området

· erbjuder föredrag, seminarier, utbildningar inkl studiematerial för juridikstuderande, verksamma jurister, anställda på funktionshinderorganisationer, myndigheter och företag

· sprider tillsammans med journalistfunktionen information om projektets arbete i medierna och bland relevanta yrkesgrupper genom artiklar, intervjuer och deltagande vid andras evenemang

· svarar för projektets kontinuerliga dokumentation och utvärdering

Funktionen kräver en utbildad jurist med yrkeslivserfarenhet, specialkompetens på just diskriminering p g a funktionsnedsättning, dokumenterad ledarskapskompetens, brett kontaktnät inom juristkåren samt pedagogisk förmåga. Personen förväntas starta upp en ny verksamhet som inte har förebilder i Sverige. Enligt Statistiska Centralbyrån låg 2013 den genomsnittliga månadslönen för jurister i den privata sektorn på 53 200 kr. (Vi budgeterar för 45 000 kr.)

Journalistfunktionen

· svarar för nyhetsbrevet och projektets hemsida med intervjuer och artiklar samt utskick av pressmeddelanden

· bygger upp online referensbibliotek och faktabas med relevant lagstiftning och rättsfall

· bistår i projektets dokumentation

· bistår i framtagningen av guider och studiematerial

· bistår i utbildningsverksamheten

· skriver artiklar om verksamheten för bransch- och medlemstidskrifter

Funktionen kräver en erfaren journalist med specialistkompetens på funktionshinderfrågor, juridiska erfarenheter, breda kontakter och hög produktivitet. Enligt Statistiska Centralbyrån låg 2013 den genomsnittliga månadslönen för journalister i den privata sektorn på 34 900 kr. (Vi budgeterar för 33 000 kr.)

Informations- och rådgivningsfunktionen

· svarar på frågor och upplyser om funktionsnedsatta människors rättigheter, endast allmänt, utan att ta ställning till, kommentera eller ge råd i enskilda ärenden. Rådgivaren hänvisar till
-offentliga handlingar, exempelvis befintliga domar som projektet planerar att återge i full-text på sin hemsida,
-de på hemsidan sammanställda analyser, kommentarer och slutsatser för rättspraxis som projektets jurist och andra skrivit om dessa domar
-anmälningstjänsten på projektets hemsida där man kan söka bland anmälda ärenden och deras uppföljning.

· Dokumenterar ärendena

Funktionen kräver en informatör med erfarenhet av juridik och funktionshinderfrågor, pedagogisk läggning och snabb inlärningsförmåga. Enligt Statistiska Centralbyrån låg 2013 den genomsnittliga månadslönen för en informatör i den privata sektorn på 25 000 kr. (Vi budgeterar för 25 000 kr.)

Programmerare

· bygger och underhåller hemsida

· anpassar och underhåller nuvarande anmälningstjänsten (http://anmalningstjansten.independentliving.se)

· skapar publiceringsinstrument för hemsidans och nyhetsbrevets artiklar, referensbibliotek och sköter deras underhåll

· bygger och underhåller verktyg för dokumentering av informations- och rådgivningsärenden

Enligt Statistiska Centralbyrån låg 2013 den genomsnittliga månadslönen för en databasprogrammerare i den privata sektorn på 41 300 kr. (Vi budgeterar för 35 000 kr.)

Administration

· sköter adresslistor, utskick

· driver online-diskrimineringsanmälningstjänsten

· sköter logistik kring egna evenemang

· säljer annonsutrymme, nyhetsbrevsprenumerationer (till företag, enskilda prenumererar gratis) och utbildningar

· ekonomi inkl lönehantering, redovisning och revisorkontakt

Enligt Statistiska Centralbyrån låg 2013 den genomsnittliga månadslönen för en administratör i intresseorganisationer på 35 700 kr. (Vi budgeterar för 30 000 kr.)

För bokslutsarbete, vissa löpande redovisningsuppgifter och rådgivning vid behov anlitas en extern ekonom. Denna rollfördelning finns på Independent Living Institute sedan länge.

Praktikanter

· handleds av projektledaren/juristen

· arbetar med research och andra förarbeten

· är behjälplig med dokumentation och analyser av rättsfall, rättsläget på området

· assisterar vid utbildningsevenemang

Att anlita juridikstuderande praktikanter är ett sätt att öka medvetenhet och juridisk kunskap om funktionshinderdiskriminering och –rättigheter bland blivande jurister. På det sättet ökas studerandes kunskap av och intresse för funktionshinderdiskrimineringsrätt, vilket har effekt även på lång sikt. Praktikanter används i Sverige i diskrimineringsärenden redan idag med goda resultat bl av Apply Human Rights. Praktikanter arbetar inte med full lön utan med lägre ersättning som kan kompletteras med studiemedel.

Förtydligande gällande övriga budgetposter

Lokalhyra

Independent Living Institute’s kansli är för närvarande ytterst trångbott. Tre ytterligare arbetsplatser för projektet, att fördela i skift mellan flera personer, kommer att behöva hyras in på ett möblerat kontorshotell e.dyl. Vi behöver minst 10 kvm per arbetsplats eller 30 kvm inkl det extra utrymme som krävs när medarbetare eller besökare använder rullstol och inkl biutrymme som toalett, pentry, hall och garderob. Enligt Kontorsguide.se går hyran i snitt inom Stor-Stockholm på 3 100 kr per kvm och år (2014). Men själva hyran utgör enbart 55% av den totala lokalkostnaden som, enligt Kontorsguiden.se, omfattar även kostnader för möbler och utrustning, städning, reparationer m m. Därmed skulle totalkostnaderna för de tre arbetsplatserna uppgå till ca 180 000 kr/år. Vi budgeterar för 90 000 kr/år.

Resor

En föredragshållare vid projektets utbildningar bjuds in över dagen två gånger om året med 2 000 kr för resor och traktamente per gång.

Fem medlemmar i styrgruppen eller referensgruppen bjuds till möte eller utbildning över dagen en gång om året till en kostnad för resor och traktamente på 2 000 kr per gång.

Utrustning

Till sekretariatet behövs kompletteras med laptops för 3 arbetsplatser och en skrivare. I projektet arbetar flera av personerna på deltid på ca 50% eller mindre vilket innebär att man delar utrustning.

Tidsplan

Rekrytering och utbildning av informations-/rådgivningsfunktionen samt arbetet med hemsidan inkl publiceringsverktyg, nyhetsbrev, anmälningstjänsten, uppbyggnaden av referensbiblioteket och rutiner för dokumentation och utvärdering koncentreras till första halvåret.

I regel hålls två seminarier årligen. Under projektets första halvår ska projektet presenteras i ett större evenemang inför vårt eget nätverk, funktionshinderorganisationer, Rättsnätverkets medlemmar och den intresserade allmänheten.

Ett styrgrupps- och ett referensgruppsmöte årligen, under första året och vid behov två.

Presentationer till juridiska institutioner inkl rekrytering av praktikanter varje termin.

Samarbete med och deltagande vid den allmännyttiga ideella föreningens Med lagen som verktyg samtliga evenemang.

Projektsekretariatets övriga arbete (se ovan) pågår kontinuerligt.