Dags att rösta! EU-val 26 maj 2019. Vilket parti främjar bäst Independent Living

Söndagen den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet, EU-val, i Sverige.

ILI *, STIL** ,  GIL*** och DHR**** har skickat ut en enkät inför EU valet. Här nedan kan du läsa svar från olika kandidater och partier för att se vem eller vilket parti du tycker bäst främjar Independent Living och ska ha din röst och representera dig i parlamentet de kommande fem åren.

Partier som besvarat frågorna

Social­demokraterna

Vänster­partiet

Miljö­partiet

Liberalerna

Center­partiet

Moderaterna

Krist­demokraterna

Feministiskt
initiativ

10 frågor till partierna

(Klicka på frågorna och du kommer till svar)

1. Vad ska du göra för att funktionshindrade EU-medborgare fullt ut ska kunna utnyttja sin rätt till fri rörlighet i olika medlemsstater? Vad ska du göra för att funktionshindrade EU-medborgare fullt ut ska kunna utnyttja sin rätt till tillgång till stödtjänster i olika medlemsstater?
2. Hur ska du se till att människor med funktionshinder kan få sin rätt att leva självständigt och vara integrerade medlemmar i samhället?
3. Hur ska du se till att personer med funktionsnedsättningar har kontinuerlig tillgång till vanliga tjänster istället för att bli tvungna att använda segregerade tjänster?
4. Vad kommer du att göra för att strukturfonderna inte direkt eller indirekt ska investeras i system / tjänster som fortsätter att isolera och separera funktionshindrade från samhället och från att ta del av vanliga tjänster?
5. Hur kommer du att stödja Centers for Independent Living (CIL) och funktionshindrade människors organisationer (DPO, det vill säga organisationer som drivs av funktionshindrade för funktionshindrade) för att försvara funktionshindrade människors rättigheter och bidra till att stärka en civil samhällsrörelse kring funktionshinder?
6. Hur kan skydd av människor med funktionsnedsättning stärkas på europeisk nivå för att eliminera deras uteslutning och diskriminering?
7. Skulle du stödja en stark europeisk funktionshinderstrategi 2020-2030 som styrs av FN: s CRPD principer?
8. Vilken är din åsikt om användningen av strukturfonderna för att stödja personliga stödsystem i pilotprojekt som förvaltas av CIL och DPO?
9. Hur ser du på EUs roll i förhållande till staternas förpliktelse att progressivt genomföra, och förbud mot att försämra, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter enligt funktionsrättskonventionen (UNCRPD) som EU ratificerat?
10. Vilken är din åsikt om att ha en särskild kommitté om funktionshinder i nästa Europaparlament, med stöd av en särskild enhet för funktionshinder inom Kommissionens GD Justice and Consumers i nästa EU-kommission?

1.Vad ska du göra för att funktionshindrade EU-medborgare fullt ut ska kunna utnyttja sin rätt till fri rörlighet i olika medlemsstater? Vad ska du göra för att funktionshindrade EU-medborgare fullt ut ska kunna utnyttja sin rätt till tillgång till stödtjänster i olika medlemsstater?

Socialdemokraterna	Svar: Jag kommer att verka för att den svenska socialdemokratiska delegationen och vår politiska grupp kommer driva på för likabehandling för att undanröja otillbörliga hinder för fri rörlighet. Vår principiella utgångspunkt är dock att man ska har rätt till de sociala förmåner som finns i det land man bor. Svar från Jytte Guteland (S)
Vänsterpartiet	Svar: Vänsterpartiet kommer fortsätta att driva på och arbeta för att det horisontella antidiskrimineringsdirektivet antas. Det är en skam att det blockerats i så många år. Detta är ett arbete som kommer kräva stark mobilisering tillsammans med funktionsrättsrörelsen. Vidare kan arbetet med funktionsrättsfrågor stärkas genom arbetet i den sociala pelaren. Funktionsrättsperspektivet är tydligt uttryckt i punkt 3 (”Lika förutsättningar oavsett exempelvis ursprung, religion, funktionshinder eller sexuell läggning”) och punkt 17 (”Inkluderande i samhället av personer med funktionsnedsättningar”). Det är allmänna formuleringar som måste fyllas med ett verkligt innehåll i EU och i varje medlemsland. I det sammanhanget är det helt avgörande vilken ekonomisk politik som förs av EU och i medlemsländerna. För att de sociala målsättningarna ska nås behövs en stark gemensam välfärdssektor och därför också en socialt rättvis skattepolitik. Idag får oftast jämlikhet och mänskliga rättigheter stå tillbaks till förmån för företagens friheter. Det vill Vänsterpartiet ändra på. Människor måste sättas främst. Det skulle dessutom behövas förtydliganden om lika rättigheter och inkludering, till exempel vad gäller arbetsmarknaden inom EU för personer med en normbrytande funktionalitet. Där måste bland annat rätten till hjälpmedel och assistans understrykas för att det målet ska bli verklighet. Svar från Malin Björk (V) Svar: En viktig del är att få till en förändring i finansieringen så att EU-medel, särskilt inom ramen för ESF+, används för att fasa ut institutionalisering, istället för som idag, där den till och med byggs ut i vissa fall. Jag kommer att fortsätta det arbete som Vänsterpartiet redan driver med att arbeta för att det horisontella antidiskrimineringsdirektivet antas. Partisvar från Vänster
Miljöpartiet	Svar: Jag kommer målmedvetet och enträget arbeta för att förbättra tillgänglighetsdirektivet. T ex med att få in ett tvingande krav om att man ska tillgänglighetsanpassa nya byggnader och vid större ombyggnationer, detta är idag bara till en uppmaning i kompromissen med rådet. Alla EU-medborgare ska fullt ut kunna utnyttja sin rätt till fri rörlighet. Det finns tyvärr ett motstånd och Europa har mycket stor inbyggd bristande tillgänglighet. Funktionsrättskonventionen är ett vinnande verktyg som ju EU har ratificerat, för att den vägen trycka på behov av förändringar. Artikel 19 som ju också innehåller rätten till personligt stöd är särskilt betydelsefull. Det svenska exempel med personlig assistans är något som kan inspirera fler länder! Jag tror även att den sociala pelaren kan ha en positiv effekt genom att löpande jämförelser kommer att göras på ett tydligt sätt mellan olika länder. Svar Alice Bah Kuhnke (MP) Svar: Vi vill utöka och förbättra tillgänglighetsdirektivet så att det även omfattar den byggda miljön. Vi vill ha ett tvingande krav på att nya byggnader ska tillgänglighetsanpassas. Det finns tyvärr ett motstånd mot detta i Europa, och många hinder kvar att undanröja. Vi vill också lyfta fram Funktionsrättskonventionen som ju EU har ratificerat. Vi kan lyfta exemplet personlig assistans och hur det fungerar i Sverige - en konstruktion som inte många andra länder har. Svar Pär Holmgren (MP) Svar: Jag har under de senaste åren i Europaparlamentet arbetat på bredden med MR-frågor och innan dess i såväl riksdagen som kommunalt och regionalt. Jag har bl.a. suttit i kommunala handikapprådet i Gävle, där jag lärde mig ofantligt mycket. Jag vill därför poängtera vikten av att använda sig av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning från 2006 som ju också EU har ratificerat, som påtryckningsmedel. Artikel 19 är i det här sammanhanget särskilt viktig eftersom den innehåller rätten till personligt stöd. Miljöpartiet vill också utöka och förbättra tillgänglighetsdirektivet som behöver omfatta även den byggda miljön. Vi gröna i parlamentet drev på för att få tvingande krav om tillgänglighetsanpassning av nya byggnader och vid större ombyggnationer, men det blev i kompromissen med rådet bara en uppmaning i slutänden. Det är mycket kvar att göra för att EU-medborgare, i synnerhet de med funktionsnedsättning, fullt ut ska kunna utnyttja sin rätt till fri rörlighet. Det gäller därför att vi arbetar väldigt brett och nära organisationer, myndigheter etc för att lära av goda exempel. T.ex. har vi rätten till personlig assistans i Sverige och i Arona på Teneriffa har vi Europas mest tillgänglighetsanpassade stränder för personer med rörelsehinder. Mitt svar är alltså att jag vill utgå från konventionen och ha en nära dialog om vad som behövs med de som kan frågan allra bäst. Svar: Bodil Valero (MP)
Liberalerna	Svar: Idag är det väldigt olika ambitionsnivå på stödsystemen i olika EU-länder, och det begränsar rörligheten för personer med funktionsnedsättning, i synnerhet när det handlar om att jobba och studera i andra länder. Vi tycker inte att EU ska styra funktionshinderpolitiken, men den sociala pelaren bör användas för att säkerställa att länderna arbetar för att införa en miniminivå. Men EU-samarbetet innebär ju också att länderna lär sig och inspireras av varandra på områden. Där vill jag gärna arbeta för att Det handlar också om att informationen behöver bli bättre om de möjligheter som faktiskt finns att få rätt till olika former av stöd. Svar från Karins Karlsbros (L) Svar: Det faktum att den fria rörligheten i praktiken inte gäller alla måste upp på den politiska dagordningen och in i medvetandet i både EU och i medlemsländerna. Alla måste börja ta sitt ansvar för allas rätt till delaktighet Svar från Maria Johansson (L)
Centerpartiet	Svar: Förutom att se till att implementeringen av det nya tillgänglighetsdirektivet genomförs fullt ut, blir det viktigt när regelverk som syftar till att underlätta rörligheten för arbetstagare också säkerställer att möjligheter för arbete utomlands även är tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Det kan handla om allt från hur man tillgängliggör information till krav på tillgänglighet, så långt det är möjligt, på arbetsplatser i unionen. Svar från Fredrick Federley (C)
Moderaterna	Svar: EU borde sätta upp en central med information om alla stödtjänster och liknande som personer med funktionsnedsättning är berättigade till i de olika medlemsländerna. Det bör även finnas en kontaktpunkt i varje medlemsland där man kan få hjälp ifall man upplever att man inte fått tillgång och enkel information om dessa. Partisvar från Moderaterna
Kristdemokraterna	Svar: Vi kristdemokrater anser att social- och välfärdspolitiken, inklusive de frågor som rör personer med funktionsnedsättning, är en nationell angelägenhet som inte ska beslutas på EU-nivå. Svensk funktionshinderpolitik är, sin förbättringspotential till trots, alltjämt långt bättre än till exempel den rumänska. Skulle Sverige behöva kompromissa om vår funktionshinders-och funktionsrättspolitik med 27 andra medlemsstater är risken överhängande att vi skulle få svårt att motivera vår relativt höga kvalitet i jämförelse med övriga länder. Det faktum att funktionshinder-och funktionsrättspolitiken ska beslutas på nationell nivå innebär dock inte att EU inte ska agera till stöd för personer med funktionsnedsättning inom unionen. Funktionshinderkonventionen, som ratificerats av alla EU-länder och unionen som helhet, kräver att alla medlemsländer ska arbeta för funktionshindrades rättigheter. Här måste EU följa upp att varje land tar ansvar för sina åtaganden och att dessa aktivt arbetar med att skapa inkludering, självständighet och stöd. EU kan också utgöra ett gott forum för medlemsländerna att utbyta information, göra standardiserade jämförelser samt dela med sig av best practice på funktionshinderområdet. För oss kristdemokrater innebär detta till exempel att sprida kunskap om goda svenska exempel som vår LSS—och diskrimineringslagstiftning. Visar sig ett medlemsland ovilligt att garantera sina funktionsnedsatta medborgares fri-och rättigheter – ett brott mot EU: s grundläggande värden – måste detta få kännbara konsekvenser i form av indragna EU-bidrag. Svar från David Lega (KD)
Sverigedemokraterna	SD tillfrågades ej
Feministiskt Initiativ	Svar: Vi vill att de beviljade stödinsatserna du fått i Sverige även ska gälla i Europa, oavsett vilket EU land du bor/studerar/jobbar i. Det skulle innebära att du tar med ditt ledsagningsbeslut, beslut för boendestöd, personlig assistans etc. Så att du har samma rättigheter i andra EU länder som andra. Svar från Stina Svensson (FI)

2. Hur ska du se till att människor med funktionshinder kan få sin rätt att leva självständigt och vara integrerade medlemmar i samhället?

Socialdemokraterna	Svar: Jag kommer att pressa EU-kommissionen att leva upp till de åtaganden som gjorts i EU:s handikappstrategi 2010–2020. Vad gäller de områden där EU inte har kompetens så för jag gärna fram våra erfarenheter och exempelvis fördelar med vår LSS-lagstiftning. Svar från Jytte Guteland (S)
Vänsterpartiet	Svar: Vi vill återupprätta LSS och arbetar redan nu för att föra ut den svenska modellen med LSS och få fler länder att införa liknande lagstiftning. Det kommer vi att fortsätta med. LSS var från början var en revolutionerande rättighetslagstiftning, där människors individuella behov skulle vara styrande och ge människor rätt att leva ett liv som andra med delaktighet, egenmakt och självbestämmande oavsett funktionalitet. Men under de senaste 10 åren har rättspraxis tillsammans med en politisk viljeriktning om att dämpa kostnaderna fått kraftigt genomslag och därmed urholkat systemet. Svar från Malin Björk (V) Svar: Om jag blir invald kommer jag förmodligen, utifrån min bakgrund, att arbeta med arbetsmarknadsfrågor. Så mitt fokus, även rörande personer som lever sitt liv med en normbrytande funktionalitet, kommer ligga där. Genom ett förbättrat arbetsliv, med bättre arbetsmiljö och större inflytande för de som arbetar, ökar möjligheter att leva ett fritt liv. Det är ett av områdena i EU:s strategi kring funktionsrättskonventionen. Vi tycker att strategin är ett viktigt steg i att riva ner de hinder som försvårar ett fullt samhällsdeltagande. Partisvar från Vänster
Miljöpartiet	Svar: Jag ska i alla sammanhang där det finns en anledning, vilket är många (!), lyfta funktionsrättskonventionen och dess artiklar. Se också resonemang på fråga 1. Svar Alice Bah Kuhnke (MP) Svar: Genom att lyfta Funktionsrättskonventionen i alla sammanhang där frågorna på något sätt berörs. Svar Pär Holmgren (MP) Svar: Det här är i princip en fråga som regleras på nationell nivå. I Sverige vill vi förbättra LSS-lagstiftningen vilket vi är överens också med C och L om. På EU-nivå handlar det återigen om att lyfta konventionen och dess artiklar i alla sammanhang där frågorna på något sätt berörs - vilket är många. Svar från Bodil Valero (MP)
Liberalerna	Svar: Det handlar bland annat om att påminna om att såväl EU i sig som samtliga medlemsländer ratificerat FN:s funktionsrättskonvention (CRPD), och att det ställer krav på dem. En av Liberalernas viktigaste frågor i EU är att EU ska arbeta mer med att värna mänskliga rättigheter inom och utanför EU. EU-länderna måste göra mer för att arbeta mot diskriminering, och länder som kränker mänskliga rättigheter ska kunna straffas genom indraget EU-stöd och ytterst genom att uteslutas ur EU. EU har också en viktig roll att fylla genom att lyfta fram goda exempel, sätta miniminormer och förmedla kunskap. Svar från Karins Karlsbros (L) Svar: Jag skulle göra allt jag kan för att hela tiden påminna om funktionshinderperspektivet, om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Jag skulle jobba utifrån att ständigt påminna om att rättigheter för personer med funktionsnedsättning är mänskliga rättigheter och förklara att den politiken alltid måste föras parallellt genom dels den generella samhällsutformningen genom utgångspunkt i Universell utformning, dels genom särskilda individuella insatser så som exempelvis hjälpmedel och personlig assistans. Svar från Maria Johansson (L)
Centerpartiet	Svar: En viktig utgångspunkt är att se till att gällande lag och åtaganden kring tillgänglighet efterlevs. Sedan 2011 har EU exempelvis förbundit sig till United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities, som ger personer med funktionsnedsättning rätt till information och att kunna delta i samhället på lika villkor som övriga befolkningen. Nyligen har också en överenskommelse slutits om ett nytt tillgänglighetsdirektiv som bland annat ställer krav i hela EU när det gäller allt från sådant som transporter till digitala tjänster och apparater, exempelvis biljettköp och smartphones. Tyvärr är det inte lika självklart för alla, därför kommer vi noga följa att detta så att det också blir verklighet. Viktigt är också att medlemsstaterna tar sitt fulla ansvar för att se till att följa gällande regler och att alla människor kan vara aktiva samhällsmedborgare. Svar från Fredrick Federley (C)
Moderaterna	Svar: EU borde sätta upp mål för detta, som är gemensamma och vars måluppfyllelse följs upp av EU-kommissionen. Däremot ska det vara upp till medlemsländer att bestämma vilka åtgärder som ska vidtas för att målen ska uppnås. Partisvar från Moderaterna
Kristdemokraterna	Svar: Genom att kontinuerligt ta vara på alla tillfällen att belysa vikten av att Funktionshinderkonventionen efterlevs i praktiken. Det kan exempelvis ske genom att goda exempel lyfta fram från hur vi arbetar med frågorna i Sverige. Men det bör samtidigt betonas att det finns stor förbättringspotential även i Sverige. Därför arbetar vi kristdemokrater nationellt med att återupprätta intentionen med LSS för att personer med funktionsnedsättning åter ska kunna leva självständiga och aktiva liv, men full delaktighet i samhället. Svar från David Lega (KD)
Sverigedemokraterna	SD tillfrågades ej
Feministiskt Initiativ	Svar: Genom att se till att insatser som assistans, ledsagning, boendestöd och liknandeinsatser ska ge människor med normbrytande funktionalitet en möjlighet att leva sitt liv som andra i EU. I Sverige var en gång Lagen om stöd och service till personer med funktionsnedsättning-LSS, en starkt Rättighetslag som tyvärr urholkats genom åren. Vi måste ta tillbaka LSS till dess ursprungstanke. Detta både vad gäller insatser och vilka som kan få dessa insatser. Det är också en lag som vi vill arbeta för att fler länder i EU ska anta. Svar från Stina Svensson (FI)

3. Hur ska du se till att personer med funktionsnedsättningar har kontinuerlig tillgång till vanliga tjänster istället för att bli tvungna att använda segregerade tjänster?

Socialdemokraterna	Svar: Målsättningen bör vara att så många tjänster som möjligt anpassas på ett sådant sätt att personer med olika former av funktionsnedsättningar kan använda tjänsten. Här är det viktigt att de politiska beslut som fattas lokalt, regionalt och nationellt har detta som en utgångspunkt. Även på EU-nivå är det viktigt att beslut, t.ex. beslut om direktiv som berör tillgänglighet också har detta som utgångspunkt. Det kommer jag att arbeta för i EU-parlamentet. Svar från Jytte Guteland (S)
Vänsterpartiet	Svar: Vänsterpartiet arbetar aktivt och konsekvent inom EU för att den som lever sitt liv med en normbrytande funktionalitet ska ha möjlighet till ett fullgott och värdigt liv fritt från diskriminering och med möjlighet till deltagande i samhället på lika villkor. Det arbetet kommer vi på olika sätt fortsätta att bedriva även under den kommande mandatperioden i EU-parlamentet. Svar från Malin Björk (V) Svar: Det är inte troligt att den typen av frågor kommer att behandlas i de utskott där jag förmodligen kommer att hamna. Så påverka gruppmedlemmar och rösta rätt blir det nog. Partisvar från Vänster
Miljöpartiet	Svar: Återigen är funktionsrättskonvertionen en nyckel! Den ska jag arbeta för att den efterlevs och att särskilt betona rätten för personer med funktionsnedsättning, att leva självständigt och delta i samhällslivet. Svar Alice Bah Kuhnke (MP) Svar: Eftersom det här tyvärr går alldeles för trögt är det viktigt att vi ser till att Funktionsrättskonventionen efterlevs och tillgänglighetsperspektivet tas med i all relevant lagstiftning. Svar Pär Holmgren (MP) Svar: Segregation är en angelägen fråga och även den inbegrips i FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, liksom rätten att leva självständigt och delta i samhällslivet. Eftersom det går väldigt sakta att genomföra konventionen försöker vi lyfta tillgänglighetsperspektivet i all relevant lagstiftning men också när det handlar om det arbete vi gör i tredjeland. T.ex har vi arbetat med frågan i en av de delegationer jag arbetat i de senaste 5 åren , dvs delegationen för EU, Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. Svar från Bodil Valero (MP)
Liberalerna	Svar: Man behöver vara envis, och hela tiden påminna om hur mycket bättre det är att göra rätt från början och med universell utformning. EU:s tillgänglighetsdirektiv är viktigt, även om det blev smalare än vi från början hoppats. Men varje litet steg framåt gör ändå att EU blir lite mer tillgängligt, inkluderande och användbart. Gemensamma minimiregler förbättrar den fria rörligheten för personer med funktionsnedsättning. Svar från Karins Karlsbros (L) Svar: Jag skulle ta Universell utformning och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, trycka på när det gäller kraven i på tillgänglighet som ställs i upphandlingsdirektivet samt jobba för omtag av den så kallade tillgänglighetslagen som i slutändan blev alldeles för snäv. Vi måste börja göra rätt från början och vi måste inkludera så många användare som möjligt – allt annat är slöseri med både människor och resurser – och står i strid emot konventionen. Svar från Maria Johansson (L)
Centerpartiet	Svar: Ett första viktigt steg är tillgänglighetsdirektivet men också lagstiftning kring diskriminering på EU-nivå är viktigt i detta avseende. För mig så kommer jag när möjlighet ges att lyfta frågor om att göra samhället mer tillgängligt för alla. Se också svar på fråga 2. Svar från Fredrick Federley (C)
Moderaterna	Svar: Vi tycker att direktivet om förbud mot diskriminering måste antas så snabbt som möjligt och att det ska innehålla lämpliga bestämmelser mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning på tjänstemarknaden. Det borde möjliggöra större tillgång till tjänster för personer med funktionsnedsättning. Partisvar från Moderaterna
Kristdemokraterna	Svar: Får jag väljarnas förtroende som europaparlamentariker kommer jag ta varje tillfälle i akt för att verka för att sprida information om inkluderingstanken, liksom hur den bör tillämpas i praktiken. Svar från David Lega (KD)
Sverigedemokraterna	SD tillfrågades ej
Feministiskt Initiativ	Svar: Jag skulle vilja se till att Universell Design införs som en självklar faktor vid upphandling och att EU driver på andra länder att ta in det i sina upphandlingar. Svar från Stina Svensson (FI)

4. Vad kommer du att göra för att strukturfonderna inte direkt eller indirekt ska investeras i system / tjänster som fortsätter att isolera och separera funktionshindrade från samhället och från att ta del av vanliga tjänster?

Socialdemokraterna	Svar: Jag stöder det förbud mot användning av EU medel till investering i institutioner samt det krav på nationella handlingsplaner för övergång från vård på institutioner som gick igenom i parlamentets förslag till nya regler för EU:s fonder. Jag kommer att stödja denna position i de fortsatta förhandlingarna. Vad gäller tjänster så se svar på fråga 3. Svar från Jytte Guteland (S)
Vänsterpartiet	Svar: Vi vill se en förändring i finansiering så att EU-medel (särskilt inom ramen för ESF+) används till att fasa ut institutionalisering och inte som idag då det till och med i vissa fall används till att bygga fler. En annan viktig sak för att minska institutionaliseringen är att lyfta alternativen, såsom den svenska modellen med LSS och personlig assistans. Svar från Malin Björk (V) Svar: Generellt tycker vi att strukturfonderna ska minska. Samtidigt måste de som berörs få inflytande över hur pengarna ska användas. Partisvar från Vänster
Miljöpartiet	Svar: jag ska arbeta för att de verktyg som finns för finansiering ska skapa bättre tillgänglighet och icke-diskriminering. EUs insatser ska komplettera de nationella och pengarna ska inte användas till projekt som isolerar människor. Svar Alice Bah Kuhnke (MP) Svar: Vi vill att alla EU:s bidrag och stödsystem ska användas för att påverka för bättre tillgänglighet och icke-diskriminering. EU:s stöd ska komplettera nationella åtgärder för att öka tillgängligheten. Särskilt viktigt är detta när det gäller strukturfonderna. Men v i bör också skärpa rätten att ställa krav på tillgänglighet i offentlig upphandling. Svar Pär Holmgren (MP) Svar: Eftersom mänskliga rättigheter varit ett av mina prioriterade områden under mandatperioden har jag arbetat för att få till fungerande system för att ta de länder som inte sköter sig i örat. Vi har kommit så långt att parlamentet tagit beslut att vi vill kunna ta tillbaka EU-medel från de länder som inte respekterar sina invånares rättigheter. Vi behöver också någon form av checklista när vi antar budgeten så att EU:s finansieringsinstrument inte motverkar utan snarare säkerställer att alla EU:s finansieringsinstrument bidrar till bättre tillgänglighet och icke-diskriminering. Särskilt viktigt är det när det gäller strukturfonderna. Ett annat viktigt ekonomiskt verktyg som vi behöver utveckla på EU-nivå är att skärpa rätten att ställa krav på tillgänglighet i offentlig upphandling. Svar från Bodil Valero (MP)
Liberalerna	Svar: Jag kommer att fortsätta det arbete som Liberalerna sedan länge drivit i Europaparlamentet, att strukturfondsmedel inte får användas till t ex institutioner -- men att de däremot bör användas för att avveckla sådana. Europeiska socialfonden bör särskilt prioritera åtgärder för delaktighet, universell utformning och tillgänglighet. Svar från Karins Karlsbros (L) Svar: EU-s medel ska inte användas till att exempelvis bygga eller driva institutioner. Icke-diskriminering och mänskliga rättigheter måste vara krav för alla typer av stöd från EU. Svar från Maria Johansson (L)
Centerpartiet	Svar: Det är viktigt att det finns uppföljning för att säkerställa att medel ur strukturfonderna används så som de är avsedda att användas, och att regelverken är tydliga. Här vilar också ett stort ansvar på medlemsländerna. Svar från Fredrick Federley (C)
Moderaterna	Svar: När budgeten för strukturfonderna bestäms är det viktigt att artikel 21 i EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna betonas. Artikel 21 stipulerar bland annat att förbudet mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning respekteras. Partisvar från Moderaterna
Kristdemokraterna	Svar: I den Europeiska socialfondens riktlinjer, och speciellt i den kommande Europeiska socialfonden plus (EPF+), finns mycket ambitiösa skrivningar om social inkludering. Europaparlamentet och andra organ har en viktig uppgift att se till att dessa också efterlevs i praktiken. Får jag väljarnas förtroende kommer jag följa dessa frågor noga för att säkerställa att så kommer ske. Svar från David Lega (KD)
Sverigedemokraterna	SD tillfrågades ej
FeFeministiskt Initiativ	Svar: Jag kommer arbeta för att alla EU-medlemsländer inte bara, ratificerar utan också verkligen ser till att implementera Funktionsrättskonventionen. Svar från Stina Svensson (FI)

5. Hur kommer du att stödja Centers for Independent Living (CIL) och funktionshindrade människors organisationer (DPO, det vill säga organisationer som drivs av funktionshindrade för funktionshindrade) för att försvara funktionshindrade människors rättigheter och bidra till att stärka en civil samhällsrörelse kring funktionshinder?

Socialdemokraterna	Svar: Jag välkomnar det viktiga arbete som organisationer som drivs av funktionshindrade för funktionshindrade gör och kommer verkar för att det finns möjligheter till stöd för civilsamhället för dessa, b.la. genom EU:s fond för rättsliga frågor, grundläggande rättigheter och värden. Svar från Jytte Guteland (S)
Vänsterpartiet	Svar: Jag kommer fortsätta vara medlem i Intergruppen för funktionsrätt samt fortsätta ha ett nära samarbete med funktionsrättsrörelsen. Vi kommer också behöva jobba för att stärka civilsamhället som helhet i EU, som hotas av de högerextremas framfart. Svar från Malin Björk (V) Svar: Vänsterpartiet är en del av den progressiva rörelsen. Vi är en del av alla som kämpar för ett samhälle för alla, och inte bara för en liten elit. Det är självklart att vi parti ska samarbeta med alla progressiva folkrörelser. Partisvar från Vänster
Miljöpartiet	Svar: Jag kommer göra allt jag kan för att ha tät kontakt med civilsamhällesorganisationer. Det är en nyckel för att identifiera rätt behov av politiska insatser. Svar Alice Bah Kuhnke (MP) Svar: Jag samarbetar gärna med CIL och andra liknande organisationer. Svar Pär Holmgren (MP) Svar: Jag har under många år samarbetat med olika organisationer i Sverige, och gör det gärna också med CIL och andra liknande organisationer på EU och internationell nivå. Jag deltar gärna i specifika projekt. Gärna också med koppling till det arbete organisationerna bedriver i tredjeland. Svenska organisationer gör i dag ett fantastiskt arbete i t.ex. Afrika för att stötta personer med funktionsnedsättning där. Svar från Bodil Valero (MP)
Liberalerna	Svar: Jag vill gärna ha goda kontakter med funktionshinderrörelsen. Ett första steg är förstås att lyssna på vad de vill och behöver. Svar från Karins Karlsbros (L) Svar: Jag skulle göra allt vad jag kan för att alltid lyfta funktionshinderperspektivet oavsett vilken fråga det handlar om. Jag skulle också med närvaro och aktivt stöd sätta ljus på de organisationer som drivs av personer med funktionsnedsättning för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om Mänskliga rättigheter. Svar från Maria Johansson (L)
Centerpartiet	Svar: Det är viktigt att dessa organisationer ges stöd till sin verksamhet och insyn i beslutsfattandet. Stöd till civilsamhället är i första hand en nationell fråga. Svar från Fredrick Federley (C)
Moderaterna	Svar: Funktionshindrade människors organisationer är en viktig del av ett levande civilsamhälle. Tyvärr ser vi hur utrymmet för civilsamhällets organisationer krymper i vissa EU-länder. EU måste tydligt visa att detta är oacceptabelt och vidta betydligt tuffare åtgärder mot de länder som försvårar organisationernas verksamhet. Partisvar från Moderaterna
Kristdemokraterna	Svar: Kristdemokraterna välkomnar alla krafter som vill arbeta för funktionsnedsatta personers fri-och rättigheter. Speciellt värnar vi om de ideella krafterna och civilsamhället som här gör ett mycket viktigt jobb. Jag kommer även fortsatt att ha en nära och kontinuerlig dialog med alla parter på området. Svar från David Lega (KD)
Sverigedemokraterna	SD tillfrågades ej
Feministiskt Initiativ	Svar: Genom samarbete. Bjuda in till parlamentet. Det behövs en ökad kunskap om hur levnadsvillkoren ser ut och hur de borde se ut, och här är DPO och CIL oerhört viktiga Soraya Post har varit och kommer vara medlem i interdisability group även nästa mandatperiod. Soraya har under mandatperioden bjudit in kvinnor med funktionsnedsättning i till parlamentet för frågan om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Fortsätta arbeta för frågan både i de grupper som har fokus på detta men även lyfta det i de grupper med andra fokus så Funktionsrätt genomsyras i hela EU;s arbete. Svar från Stina Svensson (FI)

6. Hur kan skydd av människor med funktionsnedsättning stärkas på europeisk nivå för att eliminera deras uteslutning och diskriminering?

Socialdemokraterna	Svar: Den enskilt viktigaste åtgärden är att slutligen anta EU-direktiv mot diskriminering, vilket skulle stärka personer med funktionsnedsättnings rättigheter. Parlamentet har försökt driva på medlemsstaterna som blockerar och jag kommer fortsätta kämpa för att denna fråga finns kvar på dagordningen under den kommande mandatperioden. Svar från Jytte Guteland (S)
Vänsterpartiet	Svar: Som ovan angetts så kommer vi fortsätta att driva på och arbeta för att det horisontella antidiskrimineringsdirektivet antas. Det skulle innebära ett viktigt steg för att minska exkludering och diskriminering. Vi vill också se en uppdatering av tillgänglighetsdirektivet så att fysiska miljöer och transporter inkluderas. Men utöver detta så måste vi också se en ekonomisk politik för ökad jämlikhet och rättvisa. Ett EU som bedriver åtstramningspolitik och tvångsprivatiseras undergräver funktionsrätts målsättningarna. Svar från Malin Björk (V) Svar: Vi behöver ta det horisontella antidiskrimineringsdirektivet, vi behöver se till att hela EU respekterar FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Partisvar från Vänster
Miljöpartiet	Svar: Antidiskrimineringsdirektivet måste komma på plats! Svar Alice Bah Kuhnke (MP) Svar: Vi vill att antidiskrimineringsdirektivet äntligen kommer på plats. Svar Pär Holmgren (MP) Svar: Vi vill att det strandade antidiskrimineringsdirektivet ska börja gälla och varje år när årsrapporten om mänskliga rättigheter är på tapeten lyfter vi det. Svar från Bodil Valero (MP)
Liberalerna	Svar: Arbetet med anitidiskrimineringsdirektivet måste återupptas. Det är direkt pinsamt att det har varit blockerat i mer än tio år. Se också svaret på fråga 2! Svar från Karins Karlsbros (L) Svar: Bland annat genom att förverkliga antidiskrimineringsdirektivet som legat blockerat i mer än tio år, sedan 2008. Vi behöver också stärka möjligheterna att ställa krav på medlemsländer som inte lever upp till grundläggande fri- och rättigheter för sina medborgare. I detta ska det självklart finnas ett tydligt funktionshinderperspektiv. Svar från Maria Johansson (L)
Centerpartiet	Svar: Det är viktigt att säkerställa att lagar och åtaganden kring tillgänglighet och delaktighet följs och implementeras. Detta behöver återkommande följas upp och bevakas. Svar från Fredrick Federley (C)
Moderaterna	Svar: Det är viktigt att direktivet som ska garantera förbud mot diskriminering mot ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning och trosuppfattning snarast kommer på plats. Det är ett underbetyg till EU att det inte har antagits än. Partisvar från Moderaterna
Kristdemokraterna	Svar: Vi kristdemokrater anser att social- och välfärdspolitiken, inklusive de frågor som rör personer med funktionsnedsättning, är en nationell angelägenhet som inte ska beslutas på EU-nivå. Men Funktionshinderkonventionen, som ratificerats av alla EU-länder och unionen som helhet, kräver att alla medlemsländer arbetar för funktionsnedsatta människors fri-och rättigheter. Jag kommer verka för att EU följer upp att säkerställa att varje land tar ansvar för sina åtaganden, samt att unionen aktivt arbetar för att inkludera och stödja alla medborgare. Svar från David Lega (KD)
Sverigedemokraterna	SD tillfrågades ej
Feministiskt Initiativ	Svar: Vi behöver arbeta med att låta funktionsrättskonventionen intentioner få ett starkt inflytande i alla instanser. Genom att alltid ha fokus funktionalitet i alla sammanhang: Exempel att ha med frågan om vilka konsekvenser får detta beslut för personer med normbrytande funktionalitet och så vidare. Svar från Stina Svensson (FI)

7. Skulle du stödja en stark europeisk funktionshinderstrategi 2020-2030 som styrs av FN: s CRPD principer?

Socialdemokraterna	Svar: Ja, detta är en viktig del för att garantera att EU lever upp till sina åtaganden enligt CRPD. Svar från Jytte Guteland (S)
Vänsterpartiet	Svar: Ja. Svar från Malin Björk (V) Svar: Om det är en bra strategi. Partisvar från Vänster
Miljöpartiet	Svar: Ja! Tveklöst! Svar Alice Bah Kuhnke (MP) Svar: Ja Svar Pär Holmgren (MP) Svar: Ja Svar från Bodil Valero (MP)
Liberalerna	Svar: Ja! Svar från Karins Karlsbros (L) Svar: Absolut! Det är ett bra utgångsläge att EU ratificerat konventionen och att alla medlemsstater nu, sedan mars 2018, också som enskilda länder har ratificerat. Det ställer samtidigt krav och väcker förväntningar. Dessa åtaganden måste omsättas i praktik och genomsyra allt som görs inom EU. Från flyktingmottagningen, till den förestående tågutbyggnaden. Den fria rörligheten måste gälla alla, stödinsatser man har rätt till i sitt hemland måste man kunna ta med sig för att studera eller arbeta i annat EU-land. Svar från Maria Johansson (L)
Centerpartiet	Svar: Ja Svar från Fredrick Federley (C )
Moderaterna	Svar: Ja. Det finns i dag en strategi som löper från 2010 till 2020, den borde förlängas och utvecklas. Partisvar från Moderaterna
Kristdemokraterna	Svar: Medan vi kristdemokrater stöttar alla initiativ som stärker funktionshindrades fri- och rättigheter inom EU, måste funktionshinderpolitiken beslutas av medlemsländerna själva. Vi är inte villiga att kompromissa med villkoren för och kvaliteten inom den svenska funktionshinderpolitiken med de EU-länder som har en lägre ambitionsnivå på området. Vid ett antagande av en kommande strategi styrd av FN:s CRPD-principer måste det lokala självbestämmandet finnas med som en vägledande princip. Svar från David Lega (KD)
Sverigedemokraterna	SD tillfrågades ej
Feministiskt Initiativ	Svar: Ja, självklart! Feministiskt initiativ vill ha funktionsrättskonventionen som lag i Sverige och kommer arbeta för att alla EU-medlemsländer inte bara, raticifierar utan också verkligen ser till att implementera den. För att det ska ske är det självklart positivt och helt logiskt att funktionshinderstrategin styrs av FN:s CRPD-principer. Svar från Stina Svensson (FI)

8.Vilken är din åsikt om användningen av strukturfonderna för att stödja personliga stödsystem i pilotprojekt som förvaltas av CIL och DPO?

Socialdemokraterna	Svar: I princip är jag för men det beror självklart på utformningen av själva pilotprojekten. Svar från Jytte Guteland (S)
Vänsterpartiet	Svar: positiv. Svar från Malin Björk (V) Svar: Som jag skrev tidigare behöver strukturfonderna minska i storlek, samtidigt som de som berörs måste få inflytande över hur pengarna används. Så, positiv. Partisvar från Vänster
Miljöpartiet	Svar: Det är bra! Svar Alice Bah Kuhnke (MP) Svar: Vi stödjer detta. Svar Pär Holmgren (MP) Svar: Jag tycker att det är positivt. Miljöpartiet vill också säkerställa att alla EU:s finansieringsinstrument används och friställer resurser för att skapa bättre tillgänglighet och icke-diskriminering. Svar från Bodil Valero (MP)
Liberalerna	Svar: Det är en mycket bra idé! Funktionsrättspolitik ska drivas av och med dem det berör. Svar från Karins Karlsbros (L) Svar: Absolut. De resurser som finns ska användas för att flytta fram positionerna, för att stärka de mänskliga rättigheterna och människors möjlighet till delaktighet och självständighet. Svar från Maria Johansson (L)
Centerpartiet	Svar: Vi ser positivt på att initiativ såsom pilotprojekt tas. I detta är det naturligtvis viktigt att se till så att användningen av strukturfondsmedel är i enlighet med fondernas syfte och regelverk. Svar från Fredrick Federley (C)
Moderaterna	Svar: Det kan vara intressanta pilotprojekt och bör ses som en viktig fråga inom ramen för den socialpolitik som finns inom EU:s socialfond. Vi anser att pilotprojekten bör rymmas inom existerande fonder. Partisvar från Moderaterna
Kristdemokraterna	Svar: Vi ser positivt på alla projekt som syftar till att på olika sätt stödja personer med funktionsnedsättning runtom i unionen – förutsatt att funktionshinderpolitiken förblir en nationell angelägenhet. Vi kan dock inte ta ställning till enskilda projekt. Svar från David Lega (KD)
Sverigedemokraterna	SD tillfrågades ej
Feministiskt Initiativ	Svar: Feministiskt initiativ vill absolut se denna utveckling. Strukturfondspengar ska inte gå till att finansiera institutioner som kränker mänskliga rättigheter. Soraya Post har under mandatperioden varit stark i frågan om mänskliga rättigheter. Vi kommer fortsätta det arbetet. Svar från Stina Svensson (FI)

9. Hur ser du på EUs roll i förhållande till staternas förpliktelse att progressivt genomföra, och förbud mot att försämra, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter enligt funktionsrättskonventionen (UNCRPD) som EU ratificerat?

Socialdemokraterna	Svar: EU har en viktig roll att spela men kan bara direkt påverka de delar där det finns EU-kompetens. Indirekt kan EU främja utbyte av erfarenheter och goda exempel vilket jag välkomnar. Svar från Jytte Guteland (S)
Vänsterpartiet	Svar: Det har antagits en strategi på EU-nivå mot bakgrund av FN-konventionen. Strategin beskriver åtgärder på åtta prioriterade områden, däribland delaktighet och sysselsättning. Vänsterpartiet anser att strategin är ett viktigt steg för att riva de hinder som försvårar för personer med funktionsnedsättning att kunna fullt ut delta i samhället. Konventionen fastslår viktiga människorättsprinciper och därför avser Vänsterpartiet att följa upp hur EU och medlemsländerna arbetar för att implementera strategin. Vi anser också att en EU-utvärdering och övervakning behövs för att se till och sätta press på att arbetet är systematiskt och målinriktat i samtliga EU-länder. Vi anser att funktionsrättsrörelsen bör ha en nyckelroll i detta arbete. Svar från Malin Björk (V) Svar: EU behöver utöva påtryckningar på stater som inte lever upp till sina åtaganden. För att det ska gå behövs en EU-utvärdering och övervakning för att se att arbetet med UNCRPD sker systematiskt och målinriktat i hela EU. Vi tror att funktionsrättsrörelsen måste ha en nyckelroll i en sådan övervakning. Partisvar från Vänster
Miljöpartiet	Svar: EU ska driva på medlemsländerna så att de uppfyller konventionen. Och bevaka att funktionsrättskonventionen efterlevs. Svar Alice Bah Kuhnke (MP) Svar: EU:s roll bör vara att driva på länderna att efterleva konventionen och vi vill även se mer resurser i alla program som finansieras av EU:s budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU. Svar Pär Holmgren (MP) Svar: EU slår sig ofta för bröstet i MR-frågor generellt men tyvärr är inte medlemsstaterna alltid med på tåget. EU:s roll bör därför vara att driva på länderna att leva upp till konventionen och mer resurser bör tilldelas alla program som finansieras av EU:s budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU. Dessutom bör vi ta tillbaka medel från de som inte sköter sig. Svar från Bodil Valero (MP)
Liberalerna	Svar: Se svar på fråga 2! Svar från Karins Karlsbros (L) Svar: Det är ytterligare en grundläggande fråga som behöver lyftas och sättas på den politiska agendan. Medvetenhet om dessa skyldigheter och förbud behöver spridas, och medvetenhet om hur det ser ut och att åtgärder behöver vidtas måste ha en plats i arbetet framåt för ett EU som bygger på demokratiska principer och utgår från alla människors lika värde. Svar från Maria Johansson (L)
Centerpartiet	Svar: Vi ser att EU har en viktig roll i att säkerställa att medlemsländerna efterlever konventionen. Eftersom mycket av arbetet bedrivs på nationell nivå är det också viktigt att medlemsländerna själva tar ett stort ansvar för detta. Svar från Fredrick Federley (C)
Moderaterna	Svar: EU:s förpliktelser enligt konventionen ska fullt ut införlivas i EU-rätten och Kommissionen ska noga följa upp att alla medlemsländer fullföljer de åtaganden som följer från det. Partisvar från Moderaterna
Kristdemokraterna	Svar: EU har en viktig roll i att övervaka konventionens efterlevande. Genom att kontinuerligt lyfta och behandla frågan finns goda förutsättningar att förbättra situationen. Unionen ska främst uppmuntra medlemsländerna till informationsutbyte som kan inspirera till lösningar, men vi är inte heller främmande för sanktioner i de fall där länder gör avgörande avsteg från de konventioner man förbundit sig till. Svar från David Lega (KD)
Sverigedemokraterna	SD tillfrågades ej
Feministiskt Initiativ	Svar: Vi vill som ovan, att funktionsrättkonventionen efterlevs i alla EU länder och att de länder som ingår i EU självklart ska ta denna konvention seriöst och målmedvetet arbeta för den i alla sammanhang så att människor med normbrytande funktionalitet lever som alla andra med samma rättigheter som alla andra i EU. Svar från Stina Svensson (FI)

10. Vilken är din åsikt om att ha en särskild kommitté om funktionshinder i nästa Europaparlament, med stöd av en särskild enhet för funktionshinder inom Kommissionens GD Justice and Consumers i nästa EU-kommission?

Socialdemokraterna	Svar: Detta är en intressant idé. Samtidigt finns det och risk att frågor relaterade till funktionshinder får minskad vikt i övriga utskott om man har ett särskilt utskott och att det därmed blir svårare att integrera ett funktionsrättsperspektiv i alla utskott. Enligt min erfarenhet så har parlamentet ett starkt stuprörstänk där ett utskott sällan vill behandla frågor som kan anses tillhöra ett annat utskott, delvis för att undvika konflikter om kompetens. Exempelvis kan det ibland vara svårt att få gehör för jämställdhetsaspekter i anda utskott än jämställdhetsutskottet. Svar från Jytte Guteland (S)
Vänsterpartiet	Svar: Menas ett utskott i EP? Kanske skulle det vara effektivt att skapa en temporary Committee med fokus på hur UNCRPD ska implementeras. JAg ser gärna en enhet i EC. Svar från Malin Björk (V) Svar: Vänsterpartiet har, genom Malin Björk som var vår enda MEP förra mandatperioden, varit aktiva i ”The disability intergroup” och jag ser gärna en fortsättning på det arbetet. Partisvar från Vänster
Miljöpartiet	Svar: Tillgänglighetsfrågorna måste ta större plats i allt vi gör i EU. Ett eget utskott kan vara en väg framåt. Svar Alice Bah Kuhnke (MP) Svar: Det viktigaste är att frågor om tillgänglighet får större utrymme och tas med i alla relevant lagstiftning. Ett särskilt utskott kan vara ett effektivt sätt att driva dessa frågor. Svar Pär Holmgren (MP) Svar: Det viktigaste ur mitt perspektiv är att frågor om tillgänglighet och IL får stort utrymme och tas med i all relevant lagstiftning. I Europaparlamentet finns det både utskott och interparlamentariska grupper. Jag tror inte att det är realistiskt att vi kommer kunna få igenom ett särskilt utskott om funktionshinder, däremot ser jag gärna att det bildas en intergrupp som driver frågan. Det är upp till nästa parlament att besluta om vilka intergrupper det blir. Svar från Bodil Valero (MP)
Liberalerna	Svar: Det finns ju en målkonflikt här -- å ena sidan ska funktionshinderpolitik inte vara en fråga vid sidan om, det ska inte vara en särlösning. Å andra sidan är risken stor att allas ansvar blir inget ansvar, någon måste driva på. Därför tycker jag nog att det behövs något organ som har ett särskilt ansvar. Exakt hur detta organiseras är inte det avgörande. Svar från Karins Karlsbros (L) Svar: Min grundinställning är att det inte ska behöva finnas sådana särskilda organ. Men – vi behöver fortfarande samla expertis som har helhetsbild och som kan driva på. Det är ju samma sak om vi tittar internationellt. Självklart önskar jag att vi inte behövde en jämställdhetsmyndighet eller en särskild myndighet för delaktighet. Men där är vi inte ännu. Det viktiga är samtidigt att det alltid finns samarbete och transparens, att arbetet bedrivs utifrån ett intersektionellt perspektiv och att ansvaret ligger där det hör hemma. Det får inte bli särlösningar. Svar från Maria Johansson (L)
Centerpartiet	Svar: Det viktiga är att dessa frågor prioriteras i arbetet på EU-nivå, och det är något som behöver göras inom alla politikområden. Av den anledningen behöver alla kommittéer eller utskott i parlamentet på olika sätt arbeta med dessa frågor. När det gäller hur parlamentet och Kommissionen ska organiseras så är inte det något som vi tagit ställning till men från Centerpartiets sida är vi öppna för olika lösningar. Svar från Fredrick Federley (C)
Moderaterna	Svar: Nej, det är viktigare att frågor gällande funktionshinder får en central plats och integreras i alla relevanta politikområden. Partisvar från Moderaterna
Kristdemokraterna	Svar: Vi har ännu inte tagit ställning till denna fråga. Svar från David Lega (KD)
Sverigedemokraterna	SD tillfrågades ej
Feministiskt Initiativ	Svar: Det borde egentligen inte behövas särskilda grupper då människor med normbrytande funktionalitet redan borde vara fullvärdiga medborgare i EU. Men då detta inte är verklighet idag behövs grupper (kommittéer ) som särskilt kan hålla frågan levande och inplantera funktionsrättpolitiken från konventionen in i all EU politik. Svar från Stina Svensson (FI)

Länkar till partiernas hemsidor

Moderaterna
Miljöpartiet de gröna
Socialdemokraterna
Centerpartiet
Liberalerna
Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna
Vänsterpartiet
Feministiskt initiativ

*ILI – Independent Living Institute – är en ideell tankesmedja och projektplattform inom medborgarrättsrörelsen Independent Living av och för personer med normbrytande funktionalitet. Våra grundläggande principer är självbestämmande, självrespekt och empowerment (bemäktigande och bemyndigande).

** STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige – är en ideell förening av personer med normbrytande funktionalitet (funktionsnedsättning). Vi jobbar för självbestämmande, frihet och lika möjligheter oavsett funktionsförmåga. STIL bildades 1984 och drev från 1987 personlig assistans i kooperativ form i ett pilotprojekt med Stockholm Stad. Vårt sätt att bedriva personlig assistans blev sedermera förebild till lagstiftningen.

*** GIL - Göteborgskooperativet för Independent Living. GIL är en ekonomisk förening som med ideella värden samordnar personlig assistans sedan 1989. GIL har inget vinstintresse. GIL är en organisation som menar att personer med funktionsnedsättning ska kunna välja sitt liv och ha samma möjligheter som alla andra att skapa sin individuella framtid - genom en personligt utformad assistans.

***DHR - Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet. DHR är en organisation av och för personer med nedsatt rörelseförmåga. DHR står för Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet. Vårt mål är att alla människor ska känna sig välkomna och inkluderade i samhället. Vår vision är ett universellt utformat samhälle – ett jämlikt och jämställt samhälle där varje människa ses som en tillgång. Genom att skapa opinion och påverka de politiska besluten som rör människor med nedsatt rörelseförmåga kan vi förändra samhället. Vi kallar det rättighetspolitik.