Kent Ericsson, Sweden

Anföranden lördag 29 november 2008, workshop 3 - Av-institutionalisering - ett liv i frihet:
Att äga sin bostad - Berättelser från kaptensgatan på råå
Patricia Ericsson och Kent Ericsson

 

Önskemål om byte av bostad
Två män på en traditionell gruppbostad i Helsingborg var missnöjda med sin bostad: de ville ha en bostad i ett område med lugnare miljö.

Föräldrarna
Föräldrarna såg sina söner med funktionshinder som fullvärdiga medborgare: att skaffa en bostad till dem borde därför följa samma process som när andra söner skaffar sig bostäder.

Man sökte sig fram tlll en bostad
Föräldrarna och sönerna sökte sig därför fram till en lämplig bostad: det innebar att man läste annonser i tidningar, man reste runt i Helsingborg och tittade på bostäder och man hade kontakter med mäklare. Till slut bestämde man sig för en bostad: en äldre villa på Kaptensgatan på Råå, en förort till Helsingborg.

Avtal och inköp
Man erbjöd två vänner att flytta in i denna bostad så att man blev fyra som skulle bo i denna villa. Skall man bo tillsammans krävs att man gör avtal.

Tre personer fick bostadslån genom banken, den fjärde hade egna medel för att kunna köpa sin fjärdedel av inköpssumman. På det här sättet blev de fyra männen ägare till sin bostad. Detta är således en privatbostad, ingen gruppbostad.

Personalstöd
Vid den här tiden introducerade Helsingborgs kommun personlig assistans för att tillgodose personalstöd till personer med funktionshinder. Man använde sig inte av LASS, utan varje person fick sin personal i den omfattning som denne behövde ett stöd. På så sätt uppstod en situation där man kunde avgöra antalet timmar per månad som personen bedömdes vara i behov av stöd. Dessa timmar skulle användas för att anställa personliga assistenter. Dessa administrerades av Helsingborg Independent Living.

Personliga konsekvenser
Denna bostad blev mycket lyckad. Var och en gav den en personlig prägel. Männen engagerade sig i sin villa och deltog i det underhåll som villan behövde. I och med att man hade egna assistenter kunde man disponera sina timmar på olika sätt. Vilket t.ex. innebar att man gjorde sådana semesterresor med sin assistent, som man trivdes med.
Efter en tid
Men det kan vara påfrestande med att fyra personer delar bostad. Diskussioner kan t.ex. vara påfrestande om kontrollen av tv:ns fjärrkontroll. Pianospelandet är inte självklart en aktivitet som som alla uppskattar. När assistenterna dricker kaffe ur männens privata kaffekoppar uppkommer frågor.

Män som flyttar
Detta liv i bostaden ledde till att en man flyttade. Han köpte sig en lägenhet och flyttade dit. Det var enkelt att genomföra eftersom han tog sina personliga assistenter med sig. Och han lämnade villan under de villkor som specificerades av det avtal som ursprungligen skrivits. Efter ytterligare en tid flyttade en andra man. Också han skaffade sig en lägenhet och tog med sig sina assistenter.

Den här uppkomna situationen innebar att dessa fyra män nu bodde i två privata lägenheter medan två män bodde kvar i den villa man ursprungligen köpt.

Situationen idag
Hur är då situationen idag? De två männen i lägenheterna bor idag kvar i dessa. En man får fortfarande sitt stöd administrerat genom Helsingborg Independent Living, men den andra mannen har lämnat sitt medlemskap i denna organisation. 

De två männen som bodde kvar i villan har gjort så under en lång tid. Helt nyligen sålde de villan och de bor nu tillsammans i en lägenhet. De är fortfarande medlemmar av Independent Living i Helsingborg.

Ett tecken på att det har varit ett uppskattat sätt att samarbeta med HIL är det faktum att hälften av personerna med utvecklingsstörning i Helsingborgs kommun idag får sitt personalstöd genom Helsingborg Independent Living.

 

Referens
Rapporten om dessa fyra män kan hämtas från vår web-site www.skinfaxe.se. I förteckningen över våra dokument som vi producerat finns rapporten med följande referens:

Ericsson, P. och Ericsson , K. (1995): Att äga sin bostad. Berättelser från Kaptensgatan på Råå

 

Undefined