Att utveckla sin arbetsledningsförmåga
Att utveckla egenskaper för ledning av assistenter

av HCIL (Hampshire Center for Independent Living)

In English

En person med funktionshinder som eftersträvar att leva självständigt har, med ringa eller ingen tidigare erfarenhet, plötsligt blivit påtvingad arbetsgivarens roll. Därför är det inte överraskande att de effektiva ledaregenskaper som är väsentliga för att på daglig basis relatera till den personliga assistenten ibland saknas eller är underutvecklade.

Förhållandet mellan en person med funktionshinder och dennes personliga assistenter har mycket att göra med ren och skär personkemi, men det är inte hela sanningen. Personer med funktionshinder måste anamma ett ansvarigt sätt att se på arbetsförhållandet. Det räcker inte att lämna saker och ting åt slumpen, eller att göra något på intuition. Behovet av vård och kontrollen av vården är själva hjärtpunkten i livet för en person med funktionshinder och vi måste göra vad vi kan för att garantera framgång i vår valda livsstil. Detta innebär att vi måste vara lyhörda för de personliga assistenternas behov, detta gäller såväl ”nya” som långvariga personliga assistenter. Vi måste också vara konstruktiva på det sätt vi får dem att fungera. Nedan följer några vanliga klagomål bland personliga assistenter:

Brist på en specifik arbetsbeskrivning, vilket leder till olika förväntningar. Den personliga assistenten uppfattar att du behöver ensak och du tror att du skall få något annat. (Här är det ofta lämpligt med adjektiv såsom ”mindre” och ”mer”).

Oförmåga hos personer med funktionshinder att ge effektiv och objektiv feedback på arbetet. Personliga assistenter vill ha och behöver någonting mer än vanliga ”klagomål”, ”dåligt humör”, ”euforisk tacksamhet”, eller en (till synes) ”likgiltig tystnad”. Att vårda är ett arbete och alla människor kräver fortlöpande tillfredsställelse i arbetet, vilket endast arbetsgivaren (personen med funktionshinder) kan ge.

Naturligtvis har många personer med funktionshinder utvecklat sitt eget sätt att ta itu med dessa frågor och meningen med det här kapitlet är inte att antyda att det följande är det enda acceptabla tillvägagångssättet. Snarare skall kapitlet uppmärksamma ett mycket viktigt ämne och att ge några uppslag när man reflekterar över det. Förespråkare för Independent Living måste föreslå tillvägagångssätt som gör det möjligt för en person med funktionshinder att lära upp och leda vårdare på ett mer effektivt sätt. För detta ändamål föreslår vi att checklistor över utfört arbete används.

Checklistor över utfört arbete

Dessa ställs samman av personen med funktionshinder och anger i stora drag specifika arbetsbeskrivningar. Varje checklista redogör i detalj för momenten i en given arbetsrutin och kan innehålla information om hur ofta arbetsrutinerna utförs, vilket material som behövs och förberedelse av proceduren. Hur man upprättar checklistor:

• Gör upp en förteckning över områden där vård är nödvändig, t ex bad, påklädning, skötsel av tarm och urinblåsa, matlagning, hushållsskötsel, passiva rörelser, förflyttningar, underhåll av rullstol.

• Upprätta en checklista för varje område genom att räkna upp just de uppgifter den personliga assistenten skall utföra. Checklistan kan upprättas ur minnet, eller också kan anteckningar eller bandinspelningar göras medan arbetsuppgiften utförs. Det är viktigt att checklistan tar upp varje uppgift som skall utföras.

• Det är mycket viktigt att varje checklista återspeglar DINA egna krav! Du kan t ex ha checklistor för badrutiner och städning.

Checklistorna erbjuder följande:

• Instruktioner till personliga assistenter, vilka är till nytta i intervjuer och upplärning.

• Hjälp till en person med funktionshinder att kontrollera, utvärdera och ge feedback till den personliga assistenten beträffande arbetetsutförande. En påminnelse för tillfällen då personen med funktionshinder inte är närvarande.

• Efter upplärningen kan checklistorna användas för fortsatt kontrollgenom att med jämna mellanrum på nytt utvärdera hur arbetet utförs. Detta stimulerar en feedback, vilket i sin tur uppmuntrar den personliga assistenten att utföra arbetet på ett konsekvent sätt.

Att använda en checklista för att lära upp en ”ny” personlig assistent:

Kom ihåg att varje lista ger en ”ny” personlig assistent en goduppfattning om vad som måste göras, när det skall göras och i vilken turordning. Detta är ett ovärderligt hjälpmedel i upplärningen.

Se till att den ”nya” personliga assistenten förstår varje punkt på checklistan. Ett sätt att göra detta är att låta den ”nya” personliga assistenten att följa med på listan, medan en ”gammal” personlig assistent utför den beskrivna uppgiften. Personen med funktionshinder kan också förklara varje moment, när hon/han och den ”nya” personliga assistenten går igenom listan tillsammans.

Börja inte med upplärning på plats förrän den ”nya” personliga assistenten förstår rutinen på listan. Under upplärningen kan checklistan vara fullt synlig, som en påminnelse för den ”nya” personliga assistenten.

Kom ihåg: Checklistan skisserar endast VAD som skall göras, personen med funktionshinder måste fortfarande ge detaljerade instruktioner under upplärningen för att förvissa sig om att den ”nya” personliga assistenten vet HUR saker och ting skall utföras.

Att använda en checklista för att ge möjlighet till feedback:

Direkt efter att en vårdrutin har utförts går personen med funktionshinder och den ”nya” personliga assistenten igenom checklistan tillsammans. Personen med funktionshinder kommenterar hur den personliga assistenten utfört varje punkt. Dessa möjligheter till feedback garanterar att den ”nya” personliga assistenten får positiv feedback för korrekt utfört arbete och noggranna instruktioner för att rätta tillområden som behöver förbättras.

Positiv feedback: Tala om när en punkt har utförts till belåtenhet och beskriv varför, vilket ger en positiv feedback. Till exempel hårborstning - ”Bra, du har verkligen borstat överallt, precis som jag vill ha det.”

Negativ feedback: Tala om när en punkt inte har utförts till belåtenhet och behöver förbättras. Förklara varför och ge noggranna instruktioner om hur problemet kan lösas. Till exempel hårborstning - ”Inte bra, du missade håret framtill och bakom öronen.”

Fortlöpande feedback: För att kunna känna tillfredsställelse i arbetet är det väldigt viktigt att den personliga assistenten får regelbunden, konstruktiv feedback, såväl positiv som negativ, även efter den första upplärningsperioden. Checklistor bör användas regelbundet, även om det bara sker då och då för att garantera en fortlöpande positiv feedback och även för att skapa ett forum för att undanröja små svårigheter innan de blir stora problem.

Sammanfattning

Det är möjligt att du tycker att alla dessa förslag är skrämmande formella och kanske motsäger de din uppfattning om förhållandet mellan en person med funktionshinder och den personliga assistenten. Du kanske även tycker att dessa förslag rent av hotar eller förstör förhållandet mellan personen med funktionshinder och den personliga assistenten. Detta är inte avsikten. Syftet är att åstadkomma en struktur som kan förbättra kommunikationen mellan en personen med funktionshinder och den personliga assistenten, att ta fram det bästa hos båda parter och på så sätt främja arbetsglädje hos den personliga assistenten. Det är upp till dig, om du använder detta checklistesystem eller inte. Kanske hittar du även på ett eget system.

Den oundgängliga personkemin: Tonfall, attityd, respekt, hur ni samspelar, hur ni lyckas, förblir ingredienser som endast ni två, som människor, kan påverka. Om ni inte kommer överens, kan en struktur göra det möjligt för er att överleva, men det kommer inte att lösa den grundläggande personkemin.

Slutsatser

• Kom ihåg att ni befinner er i en arbetsgivar-/arbetstagarsituation, som i affärsvärlden. Försumma inte värdet av att utveckla ledaregenskaper som kan resultera i positiva fördelar för din livskvalitet.

• Den traditionella medicinska vårdmodellen förutsätter att den personliga assistenten lärs upp. Under en livstid kan en person med funktionshinder emellertid komma att anställa långt över 50 personliga assistenter. Sunda förnuftet säger att det är billigare att systematiskt lära upp en person, personen med funktionshinder, i dennes speciella rutin, än 50 personliga assistenter.

• Det är inte alla som vill ha eller har den nödvändiga färdigheten i att lära upp personliga assistenter utan en strukturerad information utifrån. Här måste större vikt läggas vid att lära upp och möjliggöra en utveckling av sådana färdigheter, helst genom människor som har direkterfarenhet av Independent Living, eller genom centra för Independent Living, som ibland kan ge råd och erbjuda upplärning.

Källa:
Source Book Towards Independent Living,
Care Support Ideas, HCIL (Hampshire Centre for Independent Living)

Adress: Philip Mason,
100753.1164@compuserve.com
Hampshire Centre for Independent Living
4 Plantation Way, Whitehill, Bordon, Hants GU 359 HD, Storbritannien

Översättning Angelika Kjellström